tisdag 8 december 2009

Lev det goda livet i Solna

DN tar upp det faktum att det finns stora pengar att tjäna på att flytta till en annan kommun. Nu tycker inte jag att kommunalskatten ska vara det enda som avgör var man bor, men om man står i valet och kvalet mellan att flytta till Solna och Värmdö så kan man ju betänka att man i Solna kommer att betala 6.612:- mindre i skatt per år om man tjänar 25.000:- i månaden. Det är inga småpengar, i alla fall inte i mina ögon.

I glesbygden, där kommunerna ofta upptar ganska stor yta, kanske man inte kan välja kommun lika fritt. Men i storstadsområdena tycker jag nog att man ska ta sig en titt på skattetabellerna om man står i stånd att flytta.

1 kommentar:

Jonas sa...

Ub´nder linjen en diskussion om renoveringar av en grundskola i Solna, vilket kan förklara en del av den låga skattesatsen
--------------------------------------------------
Och när jag ser det här
"· Det finns inga pengar kvar för att leda bort dagvattnet. Vatten stänker upp på fasaden och stora fuktfläckar syns. "
så tycker jag att det verkar vara kortsiktigt tänkande.
Fukt som inte torkar ur skapar ju bra grogrund för mögel.
Innan det börjar mögla så kan ju materialen i byggnadsdelarna börja degenerera och sprida ohälsosamma gaser som kommer in i lokalerna.
Så ett långsiktigt förvaltningsansvar borde innebära att man tar pengar från någon annan budget/annat konto och åtgärdar felen innan skadorna blir större och kostar ännu mer att åtgärda.
Det här
"Det har enligt Arion C och Cecilia S varit ett problem att man inte vet hur stort elevunderlag man har i framtiden när det gäller större investeringar. Att bygga om alla skolans tak till sadeltak t ex kostar mycket pengar. 2 nya friskolor etableras "
tycker jag också är rent svammel om man ser det ur perspektivet att man har ett kapital i form av fastigheter.
Oavsett hur stort eller litet elevunderlaget är har man samma lokaler och låter man det kapitalet förfalla blir det ännu dyrare att åtgärda fel och brister senare.
Så antingen underhåller man sina fastigheter eller också river man det man tror inte kommer till nytta och underhåller kvarvarande delar.
Sedan får kommunen/skolan hyra in lokaler för dom "oförutsedda" toppar i elevunderlag som kommer.
Eller kanske hyra ut till friskolor om man står med outnyttjad kapacitet i form av skollokaler :
Om ansvariga varken vågar göra det ena eller det andra så innebär det ju att man utsätter dom individer som vistas i lokalerna för hälsorisker och en undermålig arbetsmiljö.

Skicka en kommentar