Jag kliver in på toppen

Efter att ha läst A Random Walk Down Wall Street blev jag övertygad om att familjen måste ha en exponering mot aktiemarknaden. Och eftersom jag inte är intresserad av stock-picking så ville jag ha fonder och de fonder som nyss nämnda bok rekommenderar är indexfonder. Indexfonder har inget annat mål än att följa ett givet index och eftersom detta inte kräver lika mycket analys som en vanlig aktiefond så har indexfonder ofta en lägre avgift.

Utbudet att indexfonder är inte jättestort, kanske för att fondförvaltarna inte tjänar så värst mycket på dem och att vi fondsparare kanske inte har efterfrågat dem i någon större omfattning. Handelsbanken, vår husbank, har bl.a. Mega Sverige Index (Målindex: SIX Return Index, TKA: 0,6%), Sverigefond Index (OMXSBCAP, 0,7%) och Europafond Index (MSCI Europa, 0,9%).

Men det fanns en fond som jag suktade efter: Avanza ZERO. Målindexet för denna fond, OMXS30GI, är visserligen inte så brett men en fond utan avgift är svårt att stå emot.

Sagt och gjort, efter att ha blivit kund hos Avanza förde jag över 80.000:- kronor och fördelade detta på följande sätt:

Namn	Andel	Förvaltningsavgift
Avanza ZERO	40%	0%
Danske Invest Global Index	40%	0,44%
Lannebo Småbolag	10%	1,6%
Danske Invest Global Emerging Markets	10%	1,6%

Känns bra att ha klivit in på marknaden, må så vara att det är på toppen av detta race. Men dessa pengar är tänkta att vara investerade i aktiemarknaden på minst tio års sikt. Så jag hoppas att det blir en bra affär i slutändan i alla fall.

HoistSpar släpper ledningen

Såg ikväll på HoistSpars hemsida att de fr.o.m. den 3:e december sänker sin inlåningsränta från 2,65% till 2,4%. Det innebär, om inget annat förändras, att det då kommer bli SparkontoPlus som med 2,65% kommer att erbjuda den högsta^* inlåningsräntan. Då med villkoret att du inte gör några uttag på ett år, annars blir räntan 2,50%.

Full lista hittar du hos Compricer.se.

Vi har en del sparande hos HoistSpar men jag får se huruvida jag orkar flytta detta sparande. Om jag flyttar till SparkontoPlus skulle vi tjäna 0,25% * 315.500:- = 789:- på ett år på det, 552:- efter 30% skatt. En femhundralapp ska man visserligen inte skratta åt men en del av dessa sparpengar ska vi använda inom ett år så förtjänsten blir nog inte fullt så stor.

Jag avvaktar tills vidare.

* Av konton med insättningsgaranti

Spartips

Det är dags att göra skäl för den här bloggens namn nu tycker jag .Så här kommer lite spartips!

• Försök hitta billigare:
• Försäkring. Många försäkringsbolag erbjuder mängdrabatt om du samlar många försäkringar hos samma bolag.
• El. Det är busenkelt att byta elleverantör och du kan spara mycket pengar på det, speciellt om du bor i villa.
• Lån. Om du har många och dyra smålån, försök att gå till din bank för att få ett större och billigare lån för att kunna eliminera småkrediterna.
• Bolån. Det börjar bli tjatigt att säga det men du kan faktiskt tjäna tusentals kronor på detta! Ta kontakt med din bank och var hård, men trevlig. Hota inte uttryckligen med att byta bank men låt de förstå på ett diskret sätt att du inte är rädd för att göra detta. Det är inte svårt att byta bank!
• Se över dina tidningsprenumerationer, jag sa nyligen upp min prenumeration på Gör Det Själv då jag inte har så mycket tid att läsa den nuförtiden.
• Betalar du för TV-kanaler du inte tittar på? Kan du välja en billigare lösning?
• Sälj saker du inte använder längre.
• Gå igenom ditt kontoutdrag för de senaste månaderna. Identifiera vilka återkommande kostnader du har och se om du kan reducera eller eliminera några.
• Sluta röka och snusa. Detta är ofta en stor och väldigt onödig post i budgeten. Tips: när du slutar köpa tobak, skapa ett nytt konto där du varje månad sätter in de pengar som du annars skulle ha kastat bort på tobak. Det är väldigt motiverande att se saldot på detta konto öka månad efter månad.

Det var allt för tillfället, trevlig kväll!

Studielånet är bättre än bolånet, trots högre ränta

För några veckor sedan satt jag och funderade huruvida vi skulle försöka betala av min frus studielån på c.a. 100.000:- lite snabbare. Det som jag tyckte talade för det var dels att räntan på studielånet är mycket högre än på vårt bolån, och dels den psykologiska effekten av att, genom att satsa på en mindre skuld, kanske kunna få bort en skuld från skuldlistan inom en inte alltför avlägsen framtid. Detta är det centrala i Debt Snowball-strategin, något som förespråkas av bl.a. Dave Ramsey.

Det slutade dock istället med att jag ökade vårt månatliga sparande till sparkontot i syfte att, när räntan på mitt bolån stiger över räntan på sparkontot, göra en stor engångsamortering på bolånet. Räntan på studielånet stiger mycket långsammare än andra räntor och väntas gå ner nästa år, till skillnad från bolåneräntorna som väntas gå upp.

Ikväll läste jag på di.se en artikel där de konstaterar ungefär samma sak: betala av andra skulder i första hand säger de. En ytterligare anledning som artikeln tar upp är att studielån skrivs av om, gud förbjude, låntagaren avlider. Familjeekonomen som intervjuas rekommenderar, som så många andra, istället att man sätter av pengar i en räntebuffert som man kan använda för att landa mjukt om räntan skulle gå upp kraftigt.

Bokrecension: A Random Walk Down Wall Street

Jag har läst A Random Walk Down Wall Street av Burton G Malkiel, en bok som anses vara en klassiker bland böcker om investeringar och privatekonomi. Boken är indelad i fyra sektioner och i den första så får vi läsare en kurs i olika värderingsteorier för aktier, hur dessa har varierat i popularitet från 1960-talet och framåt, samt exempel på olika bubblor som har förekommit i historien.

Värderingsmetoder

Malkiel presenterar två teorier för att värdera aktier där den första, Firm Foundation-teorin, består i att en aktie har en faktiskt värde och att detta värde kan beräknas utifrån de hårda ekonomiska fakta som föreligger kring bolaget och marknaden i stort. När aktiekursen sjunker under detta värde är det köpläge och vice-versa.

Den andra teorin kallar han Castle-in-the-Air-teorin och den bryr sig mindre om företaget och ekonomiska fakta men desto mer om andra investerare och deras beteende. Enligt denna teori är en aktie köpvärd helt enkelt om du tror att du kan sälja den med vinst i framtiden. Namnet härrör från de luftslott som en grupp av investerar ibland bygger kring en aktie eller bransch (tänk IT-bubblan) och att man som investerare bör bygga positioner i dessa aktier innan någon annan hinner göra det.

Teknisk och fundamental analys

I den andra sektion av boken beskriver han vilka analysmetoder olika professionella aktörer använder sig av. Han går igenom, och massakrerar, teknisk analys som han anser vara en lika väl fungerande metod som astrologi. Han beskriver också fundamental analys, en metod som använder bolagets olika finansiella nyckeltal för att avgöra det "sanna" värdet på en aktie. Malkiels tes är att en akties rörelse i det korta loppet är helt slumpmässig (en s.k. random walk) och inte kan förutses av vare sig teknisk eller fundamental analys.

Den tredje sektionen av boken tyckte jag var en av de mer intressanta. I den beskriver han Modern Portfolio Theory (MPT) och hur man kan balansera risk och avkastning genom att diversifiera sin portfölj. Kortfattat kan man säga att MPT är en matematisk modell som visar att man kan reducera sin portföljrisk, utan att ge avkall på avkastningen, genom att äga olika tillgångar vars risk inte är perfekt korrelerad.

I bokens sista sektion får vi som läsare privatekonomiska råd om hur vi bör bete oss på aktiemarknaden, betydelsen av att ha en buffert, vilka försäkringar du bör ha et.c.

Bokens teser i korthet

• Avkastning och risk hänger ihop, ju riskigare investering destor högre avkastning.
• Risken associerad med en investering sjunker ju längre du äger den.
• Genom att diversifiera din portfölj kan du minska risken med bibehållen avkastning.
• Marknaden är i stort sett effektiv, d.v.s aktier är i regel prissatta korrekt och det är mycket vanskligt att investera i en aktie i tron att du vet något som ingen annan vet.
• Historiska avkastning är ingen bra indikator på framtida avkastning. Detta gäller såväl enskilda aktier som fonder.
• Försök inte att slå marknaden, chansen att du lyckas är väldigt liten. Satsa istället på:
  
• Diversifiering.
• Vikta investeringar efter din ålder och riskaptit.
• Behåll dina investeringar länge och undvik att vara väldigt aktiv på marknaden. Du drar bara på dig transaktionskostnader.
• Satsa på indexfonder om du vill investera i aktier. Aktivt förvaltade fonder har ofta höga avgifter och mindre än hälften slår index (och de fonder som slår index varierar över tiden!).

Slutsats

Sammantaget är detta en bra bok och en som är värd att läsa om man vill få en introduktion till olika värderingsmodeller inom finansmarknaden. Jag gillar den vetenskapliga metoden och därför gillar jag också resonemangen i denna bok, de är underbyggda av forskning och är inte författarens personliga åsikter. Ibland blir boken lite väl teknisk men på det stora hela rekommenderar jag den.

Amortera eller Investera?

När väl räntan på vårt bolån blir högre än räntan på vårt sparkonto, bör man då ha pengar i aktiefonder eller ska man sälja fonderna och amortera så mycket man kan?

Det är en fråga som jag inte har något bra svar på. Jag misstänker att på lång sikt, > 10 år, så är avkastningen på aktiemarknaden högre än snitträntan på vårt bolån under samma period. Samtidigt är jag lite konservativ, den som är satt i skuld är icke fri och så vidare.

Just nu är jag ju garanterad högre avkastning på sparkontot, därför finns det ingen anledning att amortera nu. Dock kvarstår ju frågan huruvida sparandet ska läggas på sparkonto eller aktiefonder.

Hur tänker ni?

Lägre risk med bibehållen avkastning

Jag håller på att läsa A Random Walk Down Wall Street av Burton G. Malkiel och läste ett mycket intressant kapitel på bussen hem från jobbet. Det handlar om risk, hur den mäts, och hur man genom att sprida sina investeringar i olika tillgångsslag kan minska sin portföljrisk men samtidigt behålla eller t.o.m. öka avkastningen.

Vad är risk?

Finansiell risk på en investering definieras som standardavvikelsen från den genomsnittliga avkastningen. Betrakta följande exempel på årlig värdeutveckling på två aktier, Trygga Famnen AB och Nya Tider AB.

	Nya Tider AB	Trygga Famnen AB
År 1	10%	4%
År 2	15%	7%
År 3	-15%	2%
År 4	30%	3%
År 5	-20%	4%

Efter år 5 har de båda aktierna stigit med ungefär lika mycket (11,4% respektivt 11,8%) men som man kan se i tabellen är svängningarna mycket större för Nya Tider AB, risken är alltså högre för denna aktie. Generellt sett är avkastningen högre för mer riskabla instrument eftersom investerare föredrar en stabil avkastning vilket drar ner efterfrågan, och därmed priset, på riskabla investeringar.

Minska risken

Det intressanta som boken tar upp är hur du genom att diversifiera din portfölj kan minska risken men behålla avkastningen. Ett exempel som boken tar upp är en ö som har två bolag: ett hotell vid stranden och en paraplytillverkare. Ett soligt år stiger hotellets aktier med 50% medans paraplytillverkaren får se sina aktier sjunka med 25%. Efter ett regnigt år är siffrorna de omvända.

Om du investerar i ett av dessa bolag får du en snittavkastning på 12,5% men du har en hög portföljrisk eftersom avkastningen ett år antingen är 50% eller -25%, en ganska stor skillnad! Om du däremot investerar i båda bolagen blir avkastningen alltid 12,5% per år, risken är helt eliminerad!

Nyckeln till att minska risken med bibehållen avkastningen är att man investerar i tillgångar vars värdeutveckling uppvisar negativ kovarians. Kovarians är ett tal mellan -1.0 och 1.0 som talar om hur två talserier förändras tillsammans. Om kovariansen är 1 betyder det att talserien är positivt korrelerade, d.v.s att de rör sig tillsammans hand i hand. En kovarians på 0 betyder att serierna inte har något med varandra att göra medans -1 betyder att serierna går helt olika håll.

Om du äger aktier i General Motors är det därför inte bra att i riskspridningssyfte köpa aktier i Ford eftersom värdeutvecklingen på dessa två aktier är starkt positivt korrelerade. Om den ena aktien går upp går den andra sannolikt upp och vice versa.

Författaren tar upp ett exempel där man genom att diversifiera och minska risken t.o.m. har kunnat öka sina avkastning. Om du från 1970 till 2006 hade ägt en portfölj av enbart amerikanska aktier (S&P 500) så hade du erhållit en genomsnittlig årlig avkastning på c:a 8,3% och haft en volatilitet på 0,17. Om du hade haft 25% europeiska aktier (Morgan Stanley EAFE) så hade din avkastning istället varit 8,6% och haft en volatilitet på 0,16. En portfölj bestående av enbart europeiska aktier uppvisade en tillväxt på 9,6% och en volatilitet på 0,21.

Författaren listar vissa exempel på tillgångsslag som visar negativ, eller måttligt svagt positiv, korrelation med amerikanska aktier såsom statsobligationer, aktier på tillväxtmarknader, samt fastigheter.

Ett intressant kapitel som sagt som nog kommer få mig att tänka lite på vår riskspridning. Idag äger vi endast mindre summor i europiska och svenska indexfonder men jag kanske får utöka med en tillväxtfond. Tiden får utvisa det.