Ett slag för indexfonder

Privata Affärer har en artikel om indexfonder på sin hemsida idag. Den innehåller väl inte så mycket matnyttigt men jag vill ändå tipsa om den för att öka kunskapen om detta alternativ till dyra, aktivt förvaltad, fonder. Göran Robertsson, förre detta biträdande chef för Institutet för Finansforskning, och numera strateg på Riksbanken, påpekar att aktivt förvaltade fonder inte slår indexfonder i längden. Vissa år kan en fond slå index men över tiden så vinner indexfonden. Precis som banken alltid vinner i längden på kasinon.

Som motvikt intervjuas Peter Rönström på Lannebo Fonder som tycker, föga överaskande, att indexfonder är dåliga. Han har dock i en poäng att om alla investerare skulle välja indexfonder så skulle det bli en mycket konstig marknad, vinster måste ju på något sätt reflekteras i marknadsvärdet. Men än så länge är vi långt ifrån det. Indexfondernas andel av det totala aktiesparandet torde vara mycket liten även om jag inte har några exakta siffror på det.

Har du ett målsparande?

Så var då vintern här på riktigt och med den så kommer insikten om värdet med att ha bra vinterdäck på bilen. Vår förra bil hade dubbdäck och fyrhjulsdrift och med den så var det en baggis att ta sig uppför den lilla backen precis utanför vårt hus. Men vår nuvarande bil har tyvärr bara framhjulsdrift och något som kallas kontinentala friktionsdäck. Som namnet antyder så saknar de dubbar och är främst gjorda för bilägare nere på kontinenten då de fungerar bäst i regn och slask och ganska dåligt på snö och is.

Helst skulle jag vilja köpa köpa nya vinterdäck redan i år men tyvärr är det en ganska dyr historia, speciellt om man kör på lite större dimensioner. Därför har jag öppnat ett nytt konto i banken med namnet vinterdäck. Till det kontot överför jag 500:- i månaden och till nästa säsong bör jag kunna köpa en ny uppsättning vinterdäck utan att det gör alltför stora hål i våra andra konton. Visserligen gör det att jag inte kan spara lika mycket på andra ställen men å andra sidan blir det inte så dramatiskt när jag väl köper nya däck, då har jag redan öronmärkta pengar för det. Vi har även ett semesterkonto för våra semesterutgifter och ett bilkonto där vi sätter över 2.000:- i månaden i syfte att täcka värdeminskning och eventuella större reparationer.

Det här är typiska exempel på målsparande, d.v.s sparande till ett specifikt syfte. Sparhorisonten för ett målsparande kan vara allt från några månader till många år. Den största fördelen med ett målsparande tycker jag är att du får en mycket större kontroll över din ekonomi eftersom det synliggör dina större kostnader på ett bra sätt. Du blir inte överaskad när pannan måste bytas eftersom du har satt av pengar för det under en lång tid. Du slipper också besvikelsen över att tvingas sälja av fonder eller aktier för att täcka en sån tråkig utgift.

Pensionsflytt lönar sig trots hutlösa flyttavgifter

Många människor är inte så insatta i sin tjänstepensionslösning. Om de ens känner till att deras arbetsgivare sätter av pengar för deras pension varje månad så kanske de inte vet hur pensionen förvaltas eller vilka avgifter de betalar. Avgifterna uttrycks ofta i procent av kapitalet och verkar ofta försumbara. 0,65% är ju inte så mycket, eller hur?

Men faktum är att om du skulle slippa avgifterna, eller sänka dem, så skulle istället de pengarna ligga kvar i din pensionsförsäkring och ge avkastning år efter år. Om du har många år kvar till pensionen så kan skillnaden, om du väljer en pensionsförvaltare med lägre avgifter, bli hundratusentals kronor när du väl går i pension.

Jag har tidigare berättat om mina planer på att flytta mina, ej kollektivavtalade, tjänstepensionsförsäkringar. Sedan en tid tillbaka råder viss flytträtt för tjänstepensionsförsäkringar, dock så tar pensionsbolagen ofta ut en avgift för detta. I Skandia, där jag har mina försäkringar, är den avgiften snudd på hutlös. För en av mina försäkringar, som tecknades för drygt ett år sedan, skulle jag vara tvungen att betala en fast avgift på 800:- samt 4% på det förvaltade beloppet som i mitt fall uppgår till 135.000:-. Det skulle ge en total flyttavgift på 6.200:-, en summa som är stor nog att avskräcka de flesta människor från att flytta sin försäkring.

Kalkyl

Först tänkte jag "Aldrig att jag betalar 6.200:- för att flytta, det är det inte värt". Men en mer noggrann kalkyl
visade att det faktiskt gjorde det! Jag gjorde ett kalkylark i Google Docs och matade in följande antaganden:

Avkastning per år	7%
Inflation	1%
Startkapital	135.000:-
År kvar till pension	33
Avgifter hos Skandia	360:- + 0,65% (fast avgift på kapitalet) + 1,54% (snittavgift för fonder)
Avgifter hos Avanza	0,5% (snittavgift för fonder)

Med dessa förutsättningar så skulle jag gå i pension med 664.033:- i kapital om jag stannar kvar i Skandia. Om jag däremot skulle byta till Avanza skulle jag ha 1.078.626:-, en reell skillnad på nästan 300.000:-! Det får en flyttavgift på 6.200:- att te sig ganska futtig.

Nu har jag inte räknat med några månatliga insättningar men om vi antar att det sätts in 3.000:- i månaden så kommer du tjäna 1.085.181:- i reala termer på att göra en flytt! Gå i pension några år tidigare? Ferrari? Resor? Du väljer själv vad du vill göra med de extra pengarna.

Här är kalkylarket, ladda gärna ner en kopia och lek med siffrorna.  Gå till Fil - Ladda ned som - [välj format].

Slutsats av detta? Se över avgifterna du betalar på dina pensionsförsäkringar, det kan ge en besparing på hundratusentals kronor!

Flyttlänkar

• Om du omfattas av ITPK kan du se vilka avgifter du får betala på Collectums hemsida, där kan du även flytta din tjänstepension.
• Söderberg och Partners har utvecklat en sida, flyttaforsakringar.se, där du kan räkna ut flyttavgiften för just din försäkring.
• Konsumenternas försäkringsbyrå har en sida där du kan jämföra flytträtt och avgifter hos olika förvaltare.

Att vända en atlantångare

Så känns det ibland när jag vill byta fonder i mitt och min frus sparande och pensioner eller när jag bara vill titta på vilka fonder vi faktiskt äger. För det involverar nämligen en hel del inloggningar på diverse internetbanker och mycket klickande.

Mina fonder liggar utspridda på följande ställen:

• IPS i Avanza
• Fondförsäkring 1 i Skandia
• Fondförsäkring 2 i Skandia
• Fondförsäkring 3 i Skandia
• Fondförsäkring i Moderna Liv & Pension
• PPM

Min fru har fonder hos:

• IPS i SHB
• Fondförsäkring 1 i SEB
• Fondförsäkring 2 i SEB
• PPM

Sen har vi även:

• Gemensamt fondsparande i Avanza
• Fondsparande för barnen i SHB

Snälla, kan någon utveckla ett verktyg som möjliggör fondbyte hos många aktörer och fondförsäkringar på en och samma gång. Det skulle jag vara beredd att betala för.

Ikväll fick jag dock ändan ur och gick in på SEBs internetbank och allokerade om min frus pensionssparande till fonder med lägre avgifter. Jag ska även undersöka möjligheten att flytta en eller båda till Avanza för att slippa de fasta procentuella avgifterna på kapitalet.

Fri flytträtt av pension - en illusion?

För några veckor skrev jag om att jag har flyttat min IPS från Skandia till Avanza och att jag hade inlett en process att flytta min gamla tjänstepensionsförsäkring.

Det har visat sig att den fria flytträtten inte är så fri och i den mån den är det så kan det vara en mycket dyr historia att flytta sin pension. Som jag berättade i det första inlägget så ville jag flytta en tjänstepensionsförsäkring som ligger hos Skandia och som tecknades av min förra arbetsgivare. För att göra det kräver Avanza att min gamla arbetsgivare tecknar ett planavtal med dem. Trots att jag alltså inte är anställd längre av min gamla arbetsgivare så krävs insatser från deras sida för att flytta pensionen.

Efter några veckor får jag ett svar från min gamla arbetsgivare och de skriver som följer:

Max Matthiessen hanterar alla våra pensionsärenden och jag har pratat med dem. De/Vi tycker att det är lite fräckt av Avanza att be oss fixa till överföringen genom att ingå ett avtal med dem. Om de vill ha dig som kund så får de (deras rådgivare) hjälpa dig med flytten. Vi skall inte behöva göra något. Men tydligen så jobbar de inte med rådgivare utan lägger ut ”jobbet” på företagen eller i det här fallet MaxM som är försäkringsrådgivare till oss....

Jag har vidarebefordrat detta till Avanza men jag har fått något svar från dem ännu.

Jag har även en tjänstepensionsförsäkring i Skandia hos min nuvarande arbetsgivare som jag vill flytta. Där har jag haft en lång diskussion med vår pensionsrådgivare (ej Max Matthiessen) om huruvida en flytt lönar sig eller inte och jag har stött på en del motstånd mot en flytt till Avanza. De tycker att det är irrelevant att jämföra fondavgifter mellan olika pensionsförvaltare eftersom fondutbudet oftast är olika. Ett väldigt konstigt argument tycker jag, jag struntar väl i vem som förvaltar mina aktiefond bara exponeringen är som jag vill ha den och avgiften är låg.

Dessutom rekommenderar de mig att inte välja indexfonder, trots den lägre avgiften, eftersom aktivt förvaltade fonder ger, enligt dem, högre avkastning. "Man får vad man betalar för" tycker de. Något som enligt mig är helt osant. Man undrar hur pengarna flödar mellan olika aktörer i pensionssystemet och vad pensionsrådgivarnas mål är; att hjälpa sina kunder till den bästa pensionslösningen eller att tjäna så mycket provision som möjligt genom att leda sina kunder till dyra alternativ medelst osanning och myter.

Någonting är ruttet.

Lev det goda livet i Solna

DN tar upp det faktum att det finns stora pengar att tjäna på att flytta till en annan kommun. Nu tycker inte jag att kommunalskatten ska vara det enda som avgör var man bor, men om man står i valet och kvalet mellan att flytta till Solna och Värmdö så kan man ju betänka att man i Solna kommer att betala 6.612:- mindre i skatt per år om man tjänar 25.000:- i månaden. Det är inga småpengar, i alla fall inte i mina ögon.

I glesbygden, där kommunerna ofta upptar ganska stor yta, kanske man inte kan välja kommun lika fritt. Men i storstadsområdena tycker jag nog att man ska ta sig en titt på skattetabellerna om man står i stånd att flytta.

Så här tror Per H Börjesson att du kan bli miljonär

Hittade en hög med böcker i köket på företaget där jag just nu konsultar. Det visade sig att Per H Börjesson, vars Spiltan-fonder är stor aktieägare i företaget, gav bort sin bok Så här kan alla svenskar bli miljonärer. En titt på baksidan avslöjade författarens spar- och investeringsprinciper:

• Börja varje månad med att spara 10% till dig själv.
• Ha lägre kostnader än intäkter varje månad.
• Köp aktier eller aktiefonder.
• Behåll innehaven.
• Var försiktig när du lyssnar på mäklare och rådgivare.

De två första principerna handlar om hur man får pengar över varje månad och de tre sista om hur man ska investera detta överskott. Jag står bakom alla dessa principer fullt ut. Aktiemarknaden kommer gå upp och ner i perioder och jag tror att det bästa sättet att på lång sikt få en bra avkastning är vara tålamodig i sina placeringar och att man lägger pengarna i en bred portfölj av tillgångar.

Min egen spar- och placeringsfilosofi inkluderar även följande grundsatser:

• Diversifiera din portfölj.
• Om fonder är din grej, investera i indexfonder. Betala inte extra för aktivt placerande fonder som inte slår index.
  

Stockman kör detta inlägg idag om huruvida Spiltan och Per H verkligen lever som han lär.

Läs även 6 Investing Myths från Financial Highway. Det behandlar market timing (som är ett kontroversiellt ämne men där jag tar ställning för att man inte ska ge sig på det), diversifiering, indexfonder, med mera.

Jag återkommer kanske med en recension när jag har läst klart boken. Om jag inte har blivit miljonär innan.

Ta kontrollen del 2: Budgeten

Det här är det andra inlägget jag skriver på temat om att ta kontrollen över sin privatekonomi. Det första handlade om att upprätta sin personliga balansräkning. Om balansräkningen är en ögonblicksbild av din ekonomiska situation så är budgeten en indikator över vart din ekonomi är på väg, hur mycket pengar som flödar in och ut och om ditt egna kapital urholkas eller växer. Att göra och följa upp en budget kan vara fördelaktigt på många sätt, t.ex.:

• Du ser vart dina pengar tar vägen och möjliggör för dig att skära ner de kostnader som du tycker är onödigt stora.
• Genom att sätta budgetmål gör du inte av med pengar lika lättvindigt eftersom de flesta av oss tycker om att prestera bra givet ett visst mål.
• Om ni är fler än en person i hushållet är budgeten ett effektivt och konkret sätt att kommunicera kring er ekonomi.

En budget kan vara mer eller mindre detaljerad. Där en mer översiktligt budget innehåller en post för mat kanske en väldigt detaljerad budget har separata poster för lunch ute på stan, mat från mataffären, godis, vin och öl, et.c. Hur du gör är upp till dig men ett tips är att börja enkelt och gör det mer detaljerat sen om du känner för det. Om du gör det för komplicerat i början är risken stor att du tappar lusten och slutar.

Om du tycker att det verkar väldigt jobbigt att göra och följa upp en budget kan en kassaflödesanalys vara ett bra första steg. Namnet till trots är detta enklare att göra än en budget. Det handlar helt enkelt om att, i efterhand, analysera en månads inkomster och utgifter och placera de i olika kategorier (lön, bidrag, mat, försäkring). Som uppföljningssteget i en budget kan man säga.

Efter varje månad gör jag en kassaflödesanalys för vår familj och använder då ett verktyg som heter Överblick. Det som jag gillar med det verktyget är att du kan logga in på din internetbank och kopiera ditt kontoutdrag och sen klistra in det i en importfunktion i Överblick. Raderna i ditt kontoutdrag importeras då och tilldelas en kategori baserat på tidigare importer. Du kan även registrera kassaposter manuellt om du använder mycket kontanter till vardags.

Hemekonomi.com är ett annat verktyg med liknande inriktning som jag dock inte har provat. Vore kul att få höra åsikter om denna tjänst.

Se även:

• Ta kontrollen del 1: Balansräkningen
• Budgetkalkylen på Konsumentverkets hemsida.
• Budget-inlägg på GetRichSlowly.

Hårdare krav på SMS-lån på gång

Läste med glädje och förhoppning ikväll om att regeringen vill höja kraven vad gäller kreditupplysning och information i samband med SMS-lån. Dessa lån är klassiska skuldfällor som har satt många människor i ekonomisk knipa och företagen som erbjuder dem är riktiga utsugare utan skam i kroppen. Jag gillar också Kronofogdens förslag om att utbetalningen inte ska ske direkt utan med en dags fördröjning. Det kan säkert sätta stopp för många förhastande och ogenomtänkta SMS-lån.

Vi får se mer exakt vad regeringen föreslår när propositionen läggs fram nästa år.

Kyrkoavgiften - den onödiga skatten

Många svenskar är medlemmar i Svenska Kyrkan utan att riktigt tänka på det. Det beror på att innan 1996 så anslöts barn automatiskt som medlemmar om föräldrarna var det. Följden blev ett slags slentrianmedlemskap där stora delar av befolkningen var medlemmar bara för att deras föräldrar var det. När man sen fick barn förde man i sin tur vidare sitt medlemskap utan att tänka på eller reflektera över det.

Idag på vägen hem från jobbet läste jag i DN att medlemskapet i Svenska Kyrkan krymper allt snabbare och att Svenska Kyrkan själv spekulerar i att det kan ha ekonomiska orsaker. Det är en inte helt orimlig tanke då det kan handla om hundratals kronor i månaden som man betalar i kyrkoavgift. Om man då inte är kristen eller av andra anledningar inte vill stödja Svenska Kyrkan ekonomiskt så ter det sig ganska konstigt att fortsätta betala denna avgift år ut och år in.

Själv gick jag ur Svenska Kyrkan för många år sedan, inte bara av ekonomiska skäl utan även den ideologiska aspekten spelade in. Min fru dock är fortfarande medlem men ikväll diskuterade vi saken och kom fram till att hon ska begära utträde, vilket skulle spara oss 300 kronor i månaden. Det finns faktiskt en hemsida vars enda syfte är att förenkla för människor som vill gå ur Svenska Kyrkan. Du fyller i lite uppgifter om dig själv och sen genererar den ett utträdesbrev i pdf-format samt hjälper dig hitta adressen till din församling.

För att se hur stor andel av din lön som går till Svenska Kyrkan, gå in på denna sida på Skatteverkets och fyll i ditt län och din kommun. Det kan löna sig.

Balansräkning, november 2009

Månaden i korthet:

• Eget kapital har ökat med 6.873:-.
• Bilen har minskat 3.000:-(!)  i värde enligt bilpriser.se.
• I måndags var bilen inne på service vilket kostade nästan 4.000:- och idag var min fru hos tandläkaren vilket gick på 4.500:- så vi får se om klarar oss i december utan att behöva ta från buffertkontot, det ser inte lovande ut med tanke på alla utgifter som kommer med julen.

Balansräkningen ser ut som följer:

Fasta tillgångar	4.742.040:-	Skulder	4.551.787:-
Likvida medel	447.809:-	Eget Kapital	638.062:-
	5.189.849:-		5.189.849:-

Se även

• Balansräkning, oktober 2009
• Ta kontrollen del 1: Balansräkningen