Är det ett vettigt fokus? I en artikeln från TT, publicerad bl.a här på DN.se, redovisas resultatet av en undersökning gjord av Svenska Spel om vad vi svenskar drömmer om. 20% av svenskarna ("inte mer?" tänker ytliga jag) drömmer om att vara ekonomiskt oberoende. I artikeln citeras Johan Norberg, författare till boken Den eviga matchen om lyckan, som pekar på det ironiska i att trots att vi drömmer om miljonerna så är de som når sitt mål att bli ekonomiskt oberoende faktiskt inte så mycket lyckligare än vi andra.Sambandet mellan pengar och lycka är komplext. En åsikt, som delas av många, är att en ökning av en persons inkomst är positivt korrelaterat till dennes lycka när man är fattig men att när man väl har nått medelklassen så spelar pengar mindre roll. Det är kanske inte så konstigt rent intuitivt. Att få ytterligare 200:- i månaden när man är fattig för att kunna ge sina barn rejäl mat gör nog mer för välbefinnandet än att, som medelinkomsttagare, kunna beställa Canal+-paketet hos Boxer.
Vad är det då som gör en människa lycklig? Enligt ett program på BBC kan du pröva följande saker:
- Utveckla dina relationer med familj och vänner.
- Gift dig.
- Bli religiös.
- Jobba mot ett långsiktigt mål i livet.
5 kommentarer:
Jag har tidigare klarat mig på rätt låga nivåer, och märkte en klart ökad känsla av trygghet när jag sedan tjänade bra och visste att jag hade pengar på buffertkontot, så ja jag kan tycka att pengar kan köpa lycka.
Sen tror jag att skälet till att många som vinner miljonvinsten inte blir lyckliga är att de inte har en aning om hur de ska handskas med pengarna. "Vi" som bygger vår förmögenhet har förhoppningsvis lite bättre förutsättningar den dag vi når våra mål.
Jag är inne på samma spår som Jonas. För några år sedan levde jag väldigt fattigt, och t ex 500 kr var väldigt mycket pengar för mig. Idag har jag lyckats bygga upp ett hyfsat bra sparkapital och 500 kr känns inte som någon jättesumma.
Är jag lyckligare? Njae, men jag känner mig tryggare och har större tro på mig själv och framtiden!
Förutom att buffertkontot ger en trygghetskänsla som kan vara svårslagen (förutom den trygghet man har i sin familj såklart), tycker jag även att man skapar sig andra möjligheter med lite extra pengar och utan oro för dem. Jag lever förvisso på enbart csn- pengar för tillfället, men när man har pengar på banken så upplever åtminstone jag att det är lättare att tacka ja till saker som ger en mer livsglädje! Att inte ha råd att följa med vännerna ut på restaurant eller krogen, eller inte ha råd att ta en resa när man som mest behöver det begränsar till stora delar lyckan.
Fast jag tror att det är viktigt att skilja på den "grundläggande" lyckan, den du får från familj och vänner (och även arbete/utbildning som du trivs med).
Ja, det är rimligt att man känner ökad trygghet och lycka om man går från inga sparade pengar alls till en bra buffert. Sen kanske själva sparandet är en faktor som gör en lyckligare, att man ser hur sparkapitalet växer varje månad.
Men det kanske inte varar för evigt? Någon gång kanske man når en punkt där friheten genom sparade pengar inte ökar så värst mycket?
Det är väl som med allt här i livet, att en bra balans är det bästa. Man kanske inte ska vara alltför fokuserad på pengar när man väl har nått en anständig ekonomisk situation.
Jag kan bara hålla med kommentarerna ovan. Även jag har haft väldigt dålig ekonomi pga arbetslöshet. Idag har jag jobb och känner ekonomisk trygghet och det är oerhört skönt.
Att sträva efter rikedom och ekonomiskt oberoende är dessutom ett långsiktigt mål och det var ju en av de saker man enligt BBC blir lycklig av. Precis som du säger så känner man sig nöjd när sparkapitalet växer.
Skicka en kommentar