onsdag 4 november 2009

Att skapa en buffert

Anne Wibble satte buffertkontot i rampljuset när hon deklarerade att alla svenskar bör ha en årslön på banken. Uttalandet väckte kritik då många ansåg att hon inte hade kontakt med verkligheten, en verklighet där många hade en betydligt mindre ekonomisk buffert, eller kanske ingen alls.

Men hon satte ändå fingret på en för mig viktig punkt. Utan ett buffertsparande så tar du en väldigt stor risk. Vad händer om du blir arbetslös eller blir tvungen att köpa ny tvättmaskin eller att reparera bilen? För människor utan en buffert kan sådana händelser bli inkörsporten till dyra krediter som kommer att försämra deras ekonomi ytterligare.

Storlek på bufferten


Hur stor buffert man ska ha beror helt på ens egen personliga situation. Ett par utan barn som bor i hyresrätt har betydligt färre och mindre risker i sitt ekonomiska liv än en ensamstående förälder i en högt belånad villa.

Det man kan göra för att avgöra lämplig storlek på bufferten är att fundera hur man skulle klara av en situation där man själv blev arbetslös eller sjuk. Hur lång tid skulle det ta att hitta nytt jobb?

Om du har barn och bor i villa så ska ni ha cirka 100.000:- i buffert. Det bör täcka några månaders omkostander om någon blir arbetslös. Känner ni att era inkomster är relativt säkra och att ni har låga omkostnader kanske ni kan sänka detta till hälften.

Jag och min fru har valt att ha 100.000:- på ett buffertkonto. Vi bor i en högt belånad nybyggd villa och har två små barn. Vi tror dock samtidigt att om någon av oss förlorar jobbet så har vi ett nytt jobb väldigt snart.

Var bufferten ska placeras


Det finns två krav man måste ha på det ställe man väljer att förvara sina pengar:
  1. Tillgänglighet. Du måste kunna få tag i pengarna på under en vecka, helst ska det gå att få fram dem på en dag eller två.
  2. Låg volatilitet. Volatilitet inom finansvärlden betyder hur mycket avkastningen på en finansiell placeringen varierar över tiden. T.ex. så har enskild aktie en större volatilitet än en aktiefond som i sin tur har en högre volatilitet än en sparkonto i en bank. Det säger sig självt att om du plötsligt behöver ta av din buffert så får inte värdet på den ha försämrats nämnvärt, som kanske blir fallet om bufferten består av ett aktieinnehav.
Till denna lista skulle man kunna lägga till låg motpartsrisk och med det menar jag att du bör minimera risken att företaget som förvaltar din buffert går omkull och att du inte får tillbaka dina pengar. Exempel på motsatsen till detta är kollapsen av Lehman Brothers och folk som blev lurade av Bernie Madoff (även här).

När man väger in dessa krav så finns det egentligen bara två alternativ: 1) Sparkonto med insättningsgaranti eller 2) Korträntefond för statspapper. Notera att jag skriver "korträntefond", det är en väldigt stor skillnad i risk vad gäller korta och långa obligationer och räntepapper.

Vilket av dessa två alternativ man väljer är normalt en smaksak. I dagsläget får du en mycket högre ränta på ett sparkonto hos någon av finansbolagen än vad du kan få av en korträntefond. Gå till Compricer för att se var du kan få bra ränta någonstans.

Alltså:
  • Genom att inte ha ett buffertsparande löper du en stor risk att hamna i stora ekonomiska trångmål vid en oförutsedd händelse.
  • Tänk igenom din personliga situtation för att avgöra lämplig storlek på bufferten.
  • Ditt buffertsparande bör läggas i en säker placering som tillåter snabb åtkomst av pengarna.
  • Sätt gärna upp ett automatiskt sparande varje månad som görs dagen efter lönen kommer in, då hinner du aldrig se pengarna!
Se även denna artikel i DN.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar