måndag 30 november 2009

Vad är det vi strävar efter?

Många ekonomibloggare, inklusive undertecknad, har ett starkt fokus på förmögenhetsbyggande i sina inlägg. Vi vill bli rikare, vi har olika idéer om hur det ska gå till, och blir vi lite rikare så berättar vi det gärna i olika blogginlägg.

Är det ett vettigt fokus? I en artikeln från TT, publicerad bl.a här på DN.se, redovisas resultatet av en undersökning gjord av Svenska Spel om vad vi svenskar drömmer om. 20% av svenskarna ("inte mer?" tänker ytliga jag) drömmer om att vara ekonomiskt oberoende. I artikeln citeras Johan Norberg, författare till boken Den eviga matchen om lyckan, som pekar på det ironiska i att trots att vi drömmer om miljonerna så är de som når sitt mål att bli ekonomiskt oberoende faktiskt inte så mycket lyckligare än vi andra.

Sambandet mellan pengar och lycka är komplext. En åsikt, som delas av många, är att en ökning av en persons inkomst är positivt korrelaterat till dennes lycka när man är fattig men att när man väl har nått medelklassen så spelar pengar mindre roll. Det är kanske inte så konstigt rent intuitivt. Att få ytterligare 200:- i månaden när man är fattig för att kunna ge sina barn rejäl mat gör nog mer för välbefinnandet än att, som medelinkomsttagare, kunna beställa Canal+-paketet hos Boxer.

Vad är det då som gör en människa lycklig? Enligt ett program på BBC kan du pröva följande saker:
  • Utveckla dina relationer med familj och vänner.
  • Gift dig.
  • Bli religiös.
  • Jobba mot ett långsiktigt mål i livet.
Personligen tycker jag att det främsta målet för vårt sparande är den frihet som pengar ger. Att inte behöva oroa sig för oförutsedda utgifter, att kunna unna sig saker då och då, att kanske kunna gå ner i arbetstid några år innan den riktiga pensionen. Hur känner ni? Har ni gjort en "penga-resa" åt det ena eller det andra hållet och har ni då upplevt en skillnad i lycka?

fredag 27 november 2009

Att flytta sitt pensionssparande - en rapport från verkligheten

Mitt engagemang hos Skandia har alltid varit ganska stort. Även efter att jag bytte till Handelsbanken har jag haft IPS, tjänstepension, fondsparande, och lite försäkringar kvar där. Jag gillar Skandia(banken) väldigt mycket, deras användargränssnitt på internetbanken är suveränt och de har generellt sett väldigt låga avgifter.

Men de är inte billigast. Häromdagen började jag tänka på avgifterna för dels min IPS och dels min tjänstepension, både för min nuvarande anställning och den innan det. Jag har inga aktier i vare sig min IPS eller tjänstepension så courtage et.c. är inte relevant för mig utan det är eventuella fasta avgifter samt avgifter på kapitalet som intresserar mig. För IPS har Skandia inga sådana avgifter men för min tjänstepension tar Skandia ut en fast avgift om 360:-/år samt en rörlig avgift på 0,65% av fondvärdet. För ett sparkapital på 200.000:- kommer avgifterna under 30 år att uppgå till 49.800:-, om avkastningen på kapitalet kompenserar avgifter varje år. Det är mycket pengar. Det skulle man kunna göra något roligare för.

Varför betalar jag dessa avgifter? Vad får jag för pengarna? I princip ingenting. Det är ju ändå jag som gör allt jobb med att välja fonder och Skandia behöver inte ta något ansvar om avkastningen blir dålig. Man tycker nästan att de borde betala mig, de får ju provision från förvaltarna av de fonder jag väljer.

Men flytta då!

Det borde väl vara en enkel sak att flytta tjänstepensionen för mitt gamla jobb från Skandia till Avanza tyckte jag, jag jobbar ju inte där längre. Men det visar sig att min gamla arbetsgivare måste skriva på ett så kallat planavtal med Avanza för att flytten ska kunna ske. Jag har kontaktat dem om detta men vi får se hur det går, de har säkert bättre saker för sig än att hjälpa mig flytta min pension.

Min IPS gick dock väldigt smidigt att flytta, det tog en dryg vecka och Avanza betalade den modesta flyttavgiften på 150:-. Anledningen till att jag flyttade min IPS var inte p.g.a avgifter utan för att fondutbudet på Avanza är mycket bättre.

Om du har en IPS, se över vilka avgifter du betalar och fråga dig själv om du inte hellre vill behålla pengarna själv istället. Om du ska välja tjänstepensionsförvaltare, titta på avgifter och fondutbud (om fonder är din grej). På Konsumenternas Försäkringsbyrå finns bra verktyg för att jämföra avgifter för privata pensionslösningar samt avtalspension, dock ej tjänstepension som inte är kollektivavtalad.

DN har även en artikel om flytträtt på sin hemsida.

måndag 23 november 2009

Jag kliver in på toppen

Efter att ha läst A Random Walk Down Wall Street blev jag övertygad om att familjen måste ha en exponering mot aktiemarknaden. Och eftersom jag inte är intresserad av stock-picking så ville jag ha fonder och de fonder som nyss nämnda bok rekommenderar är indexfonder. Indexfonder har inget annat mål än att följa ett givet index och eftersom detta inte kräver lika mycket analys som en vanlig aktiefond så har indexfonder ofta en lägre avgift.

Utbudet att indexfonder är inte jättestort, kanske för att fondförvaltarna inte tjänar så värst mycket på dem och att vi fondsparare kanske inte har efterfrågat dem i någon större omfattning. Handelsbanken, vår husbank, har bl.a. Mega Sverige Index (Målindex: SIX Return Index, TKA: 0,6%), Sverigefond Index (OMXSBCAP, 0,7%) och Europafond Index (MSCI Europa, 0,9%).

Men det fanns en fond som jag suktade efter: Avanza ZERO. Målindexet för denna fond, OMXS30GI, är visserligen inte så brett men en fond utan avgift är svårt att stå emot.

Sagt och gjort, efter att ha blivit kund hos Avanza förde jag över 80.000:- kronor och fördelade detta på följande sätt:

Namn
Andel
Förvaltningsavgift
Avanza ZERO
40%
0%
Danske Invest Global Index
40%
0,44%
Lannebo Småbolag
10%
1,6%
Danske Invest Global Emerging Markets
10%
1,6%

Känns bra att ha klivit in på marknaden, må så vara att det är på toppen av detta race. Men dessa pengar är tänkta att vara investerade i aktiemarknaden på minst tio års sikt. Så jag hoppas att det blir en bra affär i slutändan i alla fall.

lördag 21 november 2009

HoistSpar släpper ledningen

Såg ikväll på HoistSpars hemsida att de fr.o.m. den 3:e december sänker sin inlåningsränta från 2,65% till 2,4%. Det innebär, om inget annat förändras, att det då kommer bli SparkontoPlus som med 2,65% kommer att erbjuda den högsta* inlåningsräntan. Då med villkoret att du inte gör några uttag på ett år, annars blir räntan 2,50%.

Full lista hittar du hos Compricer.se.

Vi har en del sparande hos HoistSpar men jag får se huruvida jag orkar flytta detta sparande. Om jag flyttar till SparkontoPlus skulle vi tjäna 0,25% * 315.500:- = 789:- på ett år på det, 552:- efter 30% skatt. En femhundralapp ska man visserligen inte skratta åt men en del av dessa sparpengar ska vi använda inom ett år så förtjänsten blir nog inte fullt så stor.

Jag avvaktar tills vidare.

* Av konton med insättningsgaranti

torsdag 19 november 2009

Spartips

Det är dags att göra skäl för den här bloggens namn nu tycker jag .Så här kommer lite spartips!

  • Försök hitta billigare:
    • Försäkring. Många försäkringsbolag erbjuder mängdrabatt om du samlar många försäkringar hos samma bolag.
    • El. Det är busenkelt att byta elleverantör och du kan spara mycket pengar på det, speciellt om du bor i villa.
    • Lån. Om du har många och dyra smålån, försök att gå till din bank för att få ett större och billigare lån för att kunna eliminera småkrediterna.
    • Bolån. Det börjar bli tjatigt att säga det men du kan faktiskt tjäna tusentals kronor på detta! Ta kontakt med din bank och var hård, men trevlig. Hota inte uttryckligen med att byta bank men låt de förstå på ett diskret sätt att du inte är rädd för att göra detta. Det är inte svårt att byta bank!
  • Se över dina tidningsprenumerationer, jag sa nyligen upp min prenumeration på Gör Det Själv då jag inte har så mycket tid att läsa den nuförtiden.
  • Betalar du för TV-kanaler du inte tittar på? Kan du välja en billigare lösning?
  • Sälj saker du inte använder längre.
  • Gå igenom ditt kontoutdrag för de senaste månaderna. Identifiera vilka återkommande kostnader du har och se om du kan reducera eller eliminera några.
  • Sluta röka och snusa. Detta är ofta en stor och väldigt onödig post i budgeten. Tips: när du slutar köpa tobak, skapa ett nytt konto där du varje månad sätter in de pengar som du annars skulle ha kastat bort på tobak. Det är väldigt motiverande att se saldot på detta konto öka månad efter månad.
Det var allt för tillfället, trevlig kväll!

onsdag 18 november 2009

Studielånet är bättre än bolånet, trots högre ränta

För några veckor sedan satt jag och funderade huruvida vi skulle försöka betala av min frus studielån på c.a. 100.000:- lite snabbare. Det som jag tyckte talade för det var dels att räntan på studielånet är mycket högre än på vårt bolån, och dels den psykologiska effekten av att, genom att satsa på en mindre skuld, kanske kunna få bort en skuld från skuldlistan inom en inte alltför avlägsen framtid. Detta är det centrala i Debt Snowball-strategin, något som förespråkas av bl.a. Dave Ramsey.

Det slutade dock istället med att jag ökade vårt månatliga sparande till sparkontot i syfte att, när räntan på mitt bolån stiger över räntan på sparkontot, göra en stor engångsamortering på bolånet. Räntan på studielånet stiger mycket långsammare än andra räntor och väntas gå ner nästa år, till skillnad från bolåneräntorna som väntas gå upp.

Ikväll läste jag på di.se en artikel där de konstaterar ungefär samma sak: betala av andra skulder i första hand säger de. En ytterligare anledning som artikeln tar upp är att studielån skrivs av om, gud förbjude, låntagaren avlider. Familjeekonomen som intervjuas rekommenderar, som så många andra, istället att man sätter av pengar i en räntebuffert som man kan använda för att landa mjukt om räntan skulle gå upp kraftigt.

tisdag 17 november 2009

Bokrecension: A Random Walk Down Wall Street

Jag har läst A Random Walk Down Wall Street av Burton G Malkiel, en bok som anses vara en klassiker bland böcker om investeringar och privatekonomi. Boken är indelad i fyra sektioner och i den första så får vi läsare en kurs i olika värderingsteorier för aktier, hur dessa har varierat i popularitet från 1960-talet och framåt, samt exempel på olika bubblor som har förekommit i historien.

Värderingsmetoder

Malkiel presenterar två teorier för att värdera aktier där den första, Firm Foundation-teorin, består i att en aktie har en faktiskt värde och att detta värde kan beräknas utifrån de hårda ekonomiska fakta som föreligger kring bolaget och marknaden i stort. När aktiekursen sjunker under detta värde är det köpläge och vice-versa.

Den andra teorin kallar han Castle-in-the-Air-teorin och den bryr sig mindre om företaget och ekonomiska fakta men desto mer om andra investerare och deras beteende. Enligt denna teori är en aktie köpvärd helt enkelt om du tror att du kan sälja den med vinst i framtiden. Namnet härrör från de luftslott som en grupp av investerar ibland bygger kring en aktie eller bransch (tänk IT-bubblan) och att man som investerare bör bygga positioner i dessa aktier innan någon annan hinner göra det.

Teknisk och fundamental analys

I den andra sektion av boken beskriver han vilka analysmetoder olika professionella aktörer använder sig av. Han går igenom, och massakrerar, teknisk analys som han anser vara en lika väl fungerande metod som astrologi. Han beskriver också fundamental analys, en metod som använder bolagets olika finansiella nyckeltal för att avgöra det "sanna" värdet på en aktie. Malkiels tes är att en akties rörelse i det korta loppet är helt slumpmässig (en s.k. random walk) och inte kan förutses av vare sig teknisk eller fundamental analys.

Den tredje sektionen av boken tyckte jag var en av de mer intressanta. I den beskriver han Modern Portfolio Theory (MPT) och hur man kan balansera risk och avkastning genom att diversifiera sin portfölj. Kortfattat kan man säga att MPT är en matematisk modell som visar att man kan reducera sin portföljrisk, utan att ge avkall på avkastningen, genom att äga olika tillgångar vars risk inte är perfekt korrelerad.

I bokens sista sektion får vi som läsare privatekonomiska råd om hur vi bör bete oss på aktiemarknaden, betydelsen av att ha en buffert, vilka försäkringar du bör ha et.c.

Bokens teser i korthet

  • Avkastning och risk hänger ihop, ju riskigare investering destor högre avkastning.
  • Risken associerad med en investering sjunker ju längre du äger den.
  • Genom att diversifiera din portfölj kan du minska risken med bibehållen avkastning.
  • Marknaden är i stort sett effektiv, d.v.s aktier är i regel prissatta korrekt och det är mycket vanskligt att investera i en aktie i tron att du vet något som ingen annan vet.
  • Historiska avkastning är ingen bra indikator på framtida avkastning. Detta gäller såväl enskilda aktier som fonder.
  • Försök inte att slå marknaden, chansen att du lyckas är väldigt liten. Satsa istället på:
    • Diversifiering.
    • Vikta investeringar efter din ålder och riskaptit.
    • Behåll dina investeringar länge och undvik att vara väldigt aktiv på marknaden. Du drar bara på dig transaktionskostnader.
    • Satsa på indexfonder om du vill investera i aktier. Aktivt förvaltade fonder har ofta höga avgifter och mindre än hälften slår index (och de fonder som slår index varierar över tiden!).

Slutsats

Sammantaget är detta en bra bok och en som är värd att läsa om man vill få en introduktion till olika värderingsmodeller inom finansmarknaden. Jag gillar den vetenskapliga metoden och därför gillar jag också resonemangen i denna bok, de är underbyggda av forskning och är inte författarens personliga åsikter. Ibland blir boken lite väl teknisk men på det stora hela rekommenderar jag den.

onsdag 11 november 2009

Amortera eller Investera?

När väl räntan på vårt bolån blir högre än räntan på vårt sparkonto, bör man då ha pengar i aktiefonder eller ska man sälja fonderna och amortera så mycket man kan?

Det är en fråga som jag inte har något bra svar på. Jag misstänker att på lång sikt, > 10 år, så är avkastningen på aktiemarknaden högre än snitträntan på vårt bolån under samma period. Samtidigt är jag lite konservativ, den som är satt i skuld är icke fri och så vidare.

Just nu är jag ju garanterad högre avkastning på sparkontot, därför finns det ingen anledning att amortera nu. Dock kvarstår ju frågan huruvida sparandet ska läggas på sparkonto eller aktiefonder.

Hur tänker ni?

tisdag 10 november 2009

Lägre risk med bibehållen avkastning

Jag håller på att läsa A Random Walk Down Wall Street av Burton G. Malkiel och läste ett mycket intressant kapitel på bussen hem från jobbet. Det handlar om risk, hur den mäts, och hur man genom att sprida sina investeringar i olika tillgångsslag kan minska sin portföljrisk men samtidigt behålla eller t.o.m. öka avkastningen.

Vad är risk?

Finansiell risk på en investering definieras som standardavvikelsen från den genomsnittliga avkastningen. Betrakta följande exempel på årlig värdeutveckling på två aktier, Trygga Famnen AB och Nya Tider AB.

Nya Tider AB
Trygga Famnen AB
År 1
10%
4%
År 2
15%
7%
År 3
-15%
2%
År 4
30%
3%
År 5
-20%
4%

Efter år 5 har de båda aktierna stigit med ungefär lika mycket (11,4% respektivt 11,8%) men som man kan se i tabellen är svängningarna mycket större för Nya Tider AB, risken är alltså högre för denna aktie. Generellt sett är avkastningen högre för mer riskabla instrument eftersom investerare föredrar en stabil avkastning vilket drar ner efterfrågan, och därmed priset, på riskabla investeringar.

Minska risken

Det intressanta som boken tar upp är hur du genom att diversifiera din portfölj kan minska risken men behålla avkastningen. Ett exempel som boken tar upp är en ö som har två bolag: ett hotell vid stranden och en paraplytillverkare. Ett soligt år stiger hotellets aktier med 50% medans paraplytillverkaren får se sina aktier sjunka med 25%. Efter ett regnigt år är siffrorna de omvända.

Om du investerar i ett av dessa bolag får du en snittavkastning på 12,5% men du har en hög portföljrisk eftersom avkastningen ett år antingen är 50% eller -25%, en ganska stor skillnad! Om du däremot investerar i båda bolagen blir avkastningen alltid 12,5% per år, risken är helt eliminerad!

Nyckeln till att minska risken med bibehållen avkastningen är att man investerar i tillgångar vars värdeutveckling uppvisar negativ kovarians. Kovarians är ett tal mellan -1.0 och 1.0 som talar om hur två talserier förändras tillsammans. Om kovariansen är 1 betyder det att talserien är positivt korrelerade, d.v.s att de rör sig tillsammans hand i hand. En kovarians på 0 betyder att serierna inte har något med varandra att göra medans -1 betyder att serierna går helt olika håll.

Om du äger aktier i General Motors är det därför inte bra att i riskspridningssyfte köpa aktier i Ford eftersom värdeutvecklingen på dessa två aktier är starkt positivt korrelerade. Om den ena aktien går upp går den andra sannolikt upp och vice versa.

Författaren tar upp ett exempel där man genom att diversifiera och minska risken t.o.m. har kunnat öka sina avkastning. Om du från 1970 till 2006 hade ägt en portfölj av enbart amerikanska aktier (S&P 500) så hade du erhållit en genomsnittlig årlig avkastning på c:a 8,3% och haft en volatilitet på 0,17. Om du hade haft 25% europeiska aktier (Morgan Stanley EAFE) så hade din avkastning istället varit 8,6% och haft en volatilitet på 0,16. En portfölj bestående av enbart europeiska aktier uppvisade en tillväxt på 9,6% och en volatilitet på 0,21.

Författaren listar vissa exempel på tillgångsslag som visar negativ, eller måttligt svagt positiv, korrelation med amerikanska aktier såsom statsobligationer, aktier på tillväxtmarknader, samt fastigheter.

Ett intressant kapitel som sagt som nog kommer få mig att tänka lite på vår riskspridning. Idag äger vi endast mindre summor i europiska och svenska indexfonder men jag kanske får utöka med en tillväxtfond. Tiden får utvisa det.

måndag 9 november 2009

Minska ditt lager och dra in pengar


Jag fick ett Lyxfällan-ryck igår och samlade ihop lite grejor som jag inte tyckte vi använde längre och därför kunde sälja på Blocket. Jag fick väl igenom ungefär hälften av sakerna genom min fru, bl.a. lite babysaker och vår gamla tjock-TV. En sak, en liggdel för vår Urban Jungle syskonvagn, såldes redan idag för 800:-! Får se hur det går med resten av sakerna, misstänker att tjocka TV-apparater inte är så heta i dessa dagar.

De pengarna, tillsammans med de från skåpet igår, går in på Hoist Spar. Eller ska jag sätta in dem på våra fonder (Svenska och europeiska indexfonder)? Hmm.. knepigt.

Har du saker hemma som du inte använder? Kom ihåg att det du inte längre vill ha kanske någon annan vill ha, och betala för dessutom! När det gäller företag brukar lager i allmänhet, och stora sådana i synnerhet, anses vara något dåligt eftersom det binder kapital. Detsamma gäller för dig och dina saker, du har väl bättre nytta av dina pengar än att binda upp det i gamla prylar som står och samlar damm?

söndag 8 november 2009

Hundringar i köksskåpet

Vi sålde en babysitter (i betydelsen 'baby-stol', d.v.s inte en livs levande barnvakt) nu i eftermiddags för 200 kronor. Då kom jag på att jag i förmiddags hade sett en hundring ligga och skräpa i ett av våra köksskåp. Så jag började samla ihop alla pengar vi hade liggande hemma och efter att ha rotat i köksskåp, tittat i sparade födelsedagskort, et.c., så hade jag fått ihop 800 kronor. Inte illa!

Jag får gå till banken imorgon och sätta in pengarna. Just insättningar är ju en av få saker som jag går till ett bankkontor för att göra, nästan allt annat går ju att göra på nätet. Det är lite nostalgiskt att stå där inne på bankkontoret och fylla i en insättningsblankett.

För övrigt kan jag tipsa om den här artikeln från Get Rich Slowly som just tar upp hur man ska agera om man helt plötsligt har fått en större summa pengar någonstans ifrån.

Om du har dyra lån så är mitt råd att betala av dessa först! Möjligtvis efter att först ha satt undan lite pengar till en buffert.

Fortsatt trevlig helg!

lördag 7 november 2009

När blir du skuldfri (och hur mycket kostar det)?

Häromdagen undrade jag när vi egentligen kommer ha betalat av vårt huslån. Det är egentligen enkelt att räkna ut, vi har cirka 4,2 miljoner i lån och vi amorterar 1.500:- i månaden och det är bara enkel division som krävs. Jag började snickra på ett Excel-ark och det visar sig att vi blir skuldfria i december 2244! Om amorteringen går upp i samma takt som inflationen så firar vi vår första skuldfria jul år 2097. Det blir fina julklappar det året.

Den genomsnittliga amorteringstiden för en villa är 64 år enligt denna artikel.

Ganska deprimerande siffror men än mer deprimerad blir man när man räknar ut hur mycket ränta man totalt kommer ha betalat till banken när man väl har blivit skuldfri. Hur mycket detta blir beror på dessa faktorer:
  • Hur stor din skuld är idag.
  • Hur mycket du amorterar i månaden.
  • Hur hög räntan är under lånets livslängd.
  • Inflationen.

Vilken roll spelar inflationen i denna process? Ingen alls om man bara bryr sig om det nominella räntebeloppet man kommer betala till banken. Men det nominella beloppet menar jag den siffra man får om man helt enkelt summerar ihop alla räntebetalningar man kommer göra. Men det är inte en helt relevant siffra.

Det vi är ute efter är det reella beloppet vi kommer betala, alltså summan av alla räntebetalningar i dagens penningvärde.

En hög inflation innebär att nuvärdet på framtida ränteinbetalningar blir lägre än om inflationen var låg, givet samma ränta. Tyvärr åtföljs ofta hög inflation av hög ränta eftersom långivare vill ha en reell avkastning.

Exempel

Men nog med teori. Tabellen nedan visar de totala reella räntekostnaderna för ett lån på 3 miljoner och där inflationen ligger på konstant 1,5%. Kolumnen längst till vänster är snitträntan under lånets livslängd och i raden längst upp har jag listat lite olika amorteringsbelopp per månad och antagit att detta belopp stiger med inflationen.


1.000:-3.000:-5.000:-
3%3,5 milj2,1 milj1,5 milj
4%4,6 milj2,8 milj2,0 milj
5%5,8 milj3,5 milj2,5 milj
6%6,9 milj4,2 milj3,1 milj
7%8,1 milj4,9 milj3,6 milj


Räntekänsligheten minskar ju mer du amorterar. För varje procent som snitträntan går upp så ökar de totala räntekostnaderna med 500.000:- om du amorterar 5.000:- i månaden. Amorterar du bara 1.000:- i månaden innebär varje procent 1,1 miljoner istället. Det är en stor skillnad!

Om du vill mata in siffror för ditt eget lån har jag gjort kalkylarket tillgängligt via Google Docs. Du kan inte editera kalkylarket direkt utan du måste spara en egen kopia.

Klicka här för att öppna kalkylarket.


Slutsats

Ja vad är slutsatsen av dessa resonemang? För mig var det intressant och lite skrämmande att se att man som bolånetagare i många fall kommer att betala lika mycket i ränta som lånets belopp. Annars kommer nog denna räkneövning inte att förändra mitt sätt att fördela pengarna i framtiden. Om jag har ett bolån med 5% ränta så är det för mig självklart att amortera på detta. Det är mycket möjligt att man på längre sikt kan få bättre avkastning än så på aktiemarknaden men det är inget jag skulle chansa på. Jag tar hellre mina 5% här och nu.

Hur tänker du?

torsdag 5 november 2009

Ta kontrollen del 1: Balansräkningen

Jag tycker att det är en jättebra idé att några gånger per år se över sin finansiella ställning och göra en så kallad balansräkning. Det ger dig en ögonblicksbild över din ekonomiska ställning och är tillsammans med budgeten ett av dina viktigaste verktyg för att få den information du behöver för att förbättra din ekonomi.


Grunderna

En balansräkning är enkelt uttryckt en lista över dina tillgånger och skulder vid ett givet tillfälle. Exempel på tillgångar är:
  • Kontanta medel, t.ex. ett buffertkonto.
  • Aktier och fonder.
  • Fastigheter, t.ex. huset eller bostadsrätten du äger.
  • Bilar och båtar.
  • Möbler och smycken.
  • Skatt som Skatteverket är skyldig dig, t.ex om du har underskott av kapital och inte jämkar eller har angett ett för litet underskott i din jämkning.
Exempel på skulder är:
  • Bolån.
  • Billån.
  • Studieskulder.
  • Konsumtionslån.
  • Skatt som du är skyldig Skatteverket, t.ex. om du betalar mindre i ränta i vad du har. jämkat för.
  • Uppskjuten reavinstskatt från bostadsförsäljning.
Summa av alla tillgångar minus summan av alla skulder är din nettoförmögenhet eller, som man säger i företagsvärlden, eget kapital.

Balansräkningen består av två sidor med tillgångarna på den vänstra sidan och skulderna och det egna kapitalet på den högra sidan. De båda sidorna är alltid i balans (tillgångarna är alltid lika mycket som summan av skulderna och det egna kapitalet), därav namnet.

Så här gör du

Värdet på de flesta av din tillgångar är enkla att ta reda på, t.ex. bankkonton, aktier och fonder. Andra tillgångar kan vara svårare att värdera.
  • Bilar. Dessa är inte så svåra att värdera som man kanske kan tro. På utmärkta bilpriser.se kan du enkelt värdera din bil. I vår balansräkning har jag värderat vår bil till 90% av den lägsta intervallgränsen om jag skulle sälja bilen privat, ett ganska konservativt estimat alltså.
  • Båtar. Svåra att värdera, kolla på blocket.se eller ring ett företag som köper och säljer båtar.
  • Lösöre. Huruvida man vill ta upp sitt lösöre som en tillgång i balansräkningen beror lite på hur mycket värdefullt lösöre man har och hur konservativ man är när man räknar värdet på sina tillgångar. Har man dyra smycken, värdefull konst, eller andra dyra saker, så kanske man vill ta upp värdet på dessa. Själva har vi inte så mycket värdefullt hemma så jag har valt att inte ta upp något värde för dessa. För de saker man vill ta upp balansräkningen får man göra sitt bästa för att värdera dessa. Titta på blocket.se eller ring en handlare som är specialiserad på den vara du vill värdera.
  • Hus och bostadsrätter. Om ni någon gång har velat värdera ert hus eller lägenhet så vet ni hur svårt det är att få en exakt siffra. När vi har haft mäklare hemma hos oss så har de gett oss ett värderingsintervall på flera hundra tusen kronor. Jag har valt att värdera vårt hus ganska konservativt enligt de värderingsförslag vi har fått. Men huspriserna i Stockholm fluktuerar väl ganska mycket? Ja, och därför har jag bundit värderingen till ett "index". Jag har angett vårt hus värde som 30% högre än snittpriset för en villa i Stockholms län. Detta snittpris kan du antingen ta från Småhusbarometern eller Mäklarstatistik. Det gör det mycket enkelt att uppdatera värdet på sitt hus när man ska förnya sin balansräkning.
Skulder är oftast enklare att värdera. Leta upp all dokumentation kring dina olika typer av lån, glöm inte studieskulder och uppskjuten reavinstskatt på fastigheter.

Ett exempel

Så här ser vår familjs balansräkning ut i skrivande stund.

TillgångarSkulder
Likvida medel430.759:-CSN103.095:-
Fonder10.174:-Huslån4.220.750:-
Hus4.599.840:-Obetald skatt137.500:-
Bil144.900:-Skatteuppskov93.139:-
Summa skulder4.554.484:-
Eget kapital631.189:-
Tillgångar5.185.673:-Skulder och eget kapital5.185.673:-

Detta är en lite underlig balansräkning i det avseendet att vi har så mycket kontanta medel. Vi är dock i den ovanliga situationen att vi har högre ränta på vårt sparkonto (2,9%) än på vårt bolån (1,25%).

Följ dina framsteg!


När du har gjort det stora jobbet att göra din balansräkning för första gången kan du sen uppdatera den så ofta du känner för det, jag uppdaterar vår varje månad. Om du sköter din ekonomi rätt så blir det en härlig morot att se din ekonomiska hälsa förbättras och din förmögenhet öka varje gång du uppdaterar din balansräkning.

onsdag 4 november 2009

Boktips - Richest Man in Babylon

På 1920-talet, när denna bok skrevs, så fanns inte aktiefonder. Det fanns inget IPS, inga kapitalförsäkringar, och ville man köpa aktier fick man snällt spänna för sin oxe på sin vagn och åka ner till börsen och lämna över sin köporder till mäklaren. Trots att denna bok alltså nästan känns antik så har den fortfarande otroligt mycket att säga till den person som vill bygga upp ett sparande och öka sin nettoförmögenhet.

Boken är bara 160 sidor lång men innehåller ändå många saker som för många skulle kunna vara livsförändrande. I elva kapitel får läsaren lära sig en mängd sunda ekonomisk principer genom små berättelser som utspelar sig i det antika Babylon.

De grundlägganden reglerna som boken tar upp är:
  • Sätt undan pengar varje månad, d.v.s dina kostnader ska vara lägre in dina inkomster.
  • Låt dina pengar jobba åt dig. Investera och ha en långsiktig vy!
  • Äg ditt hem.
  • Pensionsspara.
  • Skaffa en bra utbildning så att du kan tjäna bra.
Det som jag gillar är att råden är väldigt enkla och praktiska. Det viktiga är inte huruvida man köper aktier eller fonder, om man köper ETF:er eller indexfonder. Utan det är att man sparar överhuvudtaget! Och att om man håller sig till dessa enkla råd så är man definitivt på väg mot en rikare framtid!

Att skapa en buffert

Anne Wibble satte buffertkontot i rampljuset när hon deklarerade att alla svenskar bör ha en årslön på banken. Uttalandet väckte kritik då många ansåg att hon inte hade kontakt med verkligheten, en verklighet där många hade en betydligt mindre ekonomisk buffert, eller kanske ingen alls.

Men hon satte ändå fingret på en för mig viktig punkt. Utan ett buffertsparande så tar du en väldigt stor risk. Vad händer om du blir arbetslös eller blir tvungen att köpa ny tvättmaskin eller att reparera bilen? För människor utan en buffert kan sådana händelser bli inkörsporten till dyra krediter som kommer att försämra deras ekonomi ytterligare.

Storlek på bufferten


Hur stor buffert man ska ha beror helt på ens egen personliga situation. Ett par utan barn som bor i hyresrätt har betydligt färre och mindre risker i sitt ekonomiska liv än en ensamstående förälder i en högt belånad villa.

Det man kan göra för att avgöra lämplig storlek på bufferten är att fundera hur man skulle klara av en situation där man själv blev arbetslös eller sjuk. Hur lång tid skulle det ta att hitta nytt jobb?

Om du har barn och bor i villa så ska ni ha cirka 100.000:- i buffert. Det bör täcka några månaders omkostander om någon blir arbetslös. Känner ni att era inkomster är relativt säkra och att ni har låga omkostnader kanske ni kan sänka detta till hälften.

Jag och min fru har valt att ha 100.000:- på ett buffertkonto. Vi bor i en högt belånad nybyggd villa och har två små barn. Vi tror dock samtidigt att om någon av oss förlorar jobbet så har vi ett nytt jobb väldigt snart.

Var bufferten ska placeras


Det finns två krav man måste ha på det ställe man väljer att förvara sina pengar:
  1. Tillgänglighet. Du måste kunna få tag i pengarna på under en vecka, helst ska det gå att få fram dem på en dag eller två.
  2. Låg volatilitet. Volatilitet inom finansvärlden betyder hur mycket avkastningen på en finansiell placeringen varierar över tiden. T.ex. så har enskild aktie en större volatilitet än en aktiefond som i sin tur har en högre volatilitet än en sparkonto i en bank. Det säger sig självt att om du plötsligt behöver ta av din buffert så får inte värdet på den ha försämrats nämnvärt, som kanske blir fallet om bufferten består av ett aktieinnehav.
Till denna lista skulle man kunna lägga till låg motpartsrisk och med det menar jag att du bör minimera risken att företaget som förvaltar din buffert går omkull och att du inte får tillbaka dina pengar. Exempel på motsatsen till detta är kollapsen av Lehman Brothers och folk som blev lurade av Bernie Madoff (även här).

När man väger in dessa krav så finns det egentligen bara två alternativ: 1) Sparkonto med insättningsgaranti eller 2) Korträntefond för statspapper. Notera att jag skriver "korträntefond", det är en väldigt stor skillnad i risk vad gäller korta och långa obligationer och räntepapper.

Vilket av dessa två alternativ man väljer är normalt en smaksak. I dagsläget får du en mycket högre ränta på ett sparkonto hos någon av finansbolagen än vad du kan få av en korträntefond. Gå till Compricer för att se var du kan få bra ränta någonstans.

Alltså:
  • Genom att inte ha ett buffertsparande löper du en stor risk att hamna i stora ekonomiska trångmål vid en oförutsedd händelse.
  • Tänk igenom din personliga situtation för att avgöra lämplig storlek på bufferten.
  • Ditt buffertsparande bör läggas i en säker placering som tillåter snabb åtkomst av pengarna.
  • Sätt gärna upp ett automatiskt sparande varje månad som görs dagen efter lönen kommer in, då hinner du aldrig se pengarna!
Se även denna artikel i DN.

Balansräkning, oktober 2009

Så här såg vår familjs balansräkningen ut efter oktober 2009.

Tillgångar:5.185.673:-
Likvida medel:440.933:-
Skulder:4.554.484:-
Eget Kapital:631.189:-

Vi hade turen att få in lite pengar från optioner som min fru fick köpa för några år sedan på företaget där hon jobbar. Hela detta belopp, 275.000:-, har vi satt in på ett sparkonto på Hoist Spar som för närvarande erbjuder marknadens bästa sparränta, 2,9%. Allt detta från första kronan, fria uttag, och med insättningsgaranti.

Jag är väldigt osäker på hur aktiemarknaden kommer gå i höst. Därför har vi bara ca 10.000:- i fonder och inget mer, förutom pensionssparande förstås.

Amorteringen fortsätter i samma långsamma takt som alltid. 1.500:- per månad på bolånet och drygt 1.000:- i månaden på CSN-lånet som står på min fru.