Har du ett målsparande?

Så var då vintern här på riktigt och med den så kommer insikten om värdet med att ha bra vinterdäck på bilen. Vår förra bil hade dubbdäck och fyrhjulsdrift och med den så var det en baggis att ta sig uppför den lilla backen precis utanför vårt hus. Men vår nuvarande bil har tyvärr bara framhjulsdrift och något som kallas kontinentala friktionsdäck. Som namnet antyder så saknar de dubbar och är främst gjorda för bilägare nere på kontinenten då de fungerar bäst i regn och slask och ganska dåligt på snö och is.

Helst skulle jag vilja köpa köpa nya vinterdäck redan i år men tyvärr är det en ganska dyr historia, speciellt om man kör på lite större dimensioner. Därför har jag öppnat ett nytt konto i banken med namnet vinterdäck. Till det kontot överför jag 500:- i månaden och till nästa säsong bör jag kunna köpa en ny uppsättning vinterdäck utan att det gör alltför stora hål i våra andra konton. Visserligen gör det att jag inte kan spara lika mycket på andra ställen men å andra sidan blir det inte så dramatiskt när jag väl köper nya däck, då har jag redan öronmärkta pengar för det. Vi har även ett semesterkonto för våra semesterutgifter och ett bilkonto där vi sätter över 2.000:- i månaden i syfte att täcka värdeminskning och eventuella större reparationer.

Det här är typiska exempel på målsparande, d.v.s sparande till ett specifikt syfte. Sparhorisonten för ett målsparande kan vara allt från några månader till många år. Den största fördelen med ett målsparande tycker jag är att du får en mycket större kontroll över din ekonomi eftersom det synliggör dina större kostnader på ett bra sätt. Du blir inte överaskad när pannan måste bytas eftersom du har satt av pengar för det under en lång tid. Du slipper också besvikelsen över att tvingas sälja av fonder eller aktier för att täcka en sån tråkig utgift.

Att vända en atlantångare

Så känns det ibland när jag vill byta fonder i mitt och min frus sparande och pensioner eller när jag bara vill titta på vilka fonder vi faktiskt äger. För det involverar nämligen en hel del inloggningar på diverse internetbanker och mycket klickande.

Mina fonder liggar utspridda på följande ställen:

• IPS i Avanza
• Fondförsäkring 1 i Skandia
• Fondförsäkring 2 i Skandia
• Fondförsäkring 3 i Skandia
• Fondförsäkring i Moderna Liv & Pension
• PPM

Min fru har fonder hos:

• IPS i SHB
• Fondförsäkring 1 i SEB
• Fondförsäkring 2 i SEB
• PPM

Sen har vi även:

• Gemensamt fondsparande i Avanza
• Fondsparande för barnen i SHB

Snälla, kan någon utveckla ett verktyg som möjliggör fondbyte hos många aktörer och fondförsäkringar på en och samma gång. Det skulle jag vara beredd att betala för.

Ikväll fick jag dock ändan ur och gick in på SEBs internetbank och allokerade om min frus pensionssparande till fonder med lägre avgifter. Jag ska även undersöka möjligheten att flytta en eller båda till Avanza för att slippa de fasta procentuella avgifterna på kapitalet.

Så här tror Per H Börjesson att du kan bli miljonär

Hittade en hög med böcker i köket på företaget där jag just nu konsultar. Det visade sig att Per H Börjesson, vars Spiltan-fonder är stor aktieägare i företaget, gav bort sin bok Så här kan alla svenskar bli miljonärer. En titt på baksidan avslöjade författarens spar- och investeringsprinciper:

• Börja varje månad med att spara 10% till dig själv.
• Ha lägre kostnader än intäkter varje månad.
• Köp aktier eller aktiefonder.
• Behåll innehaven.
• Var försiktig när du lyssnar på mäklare och rådgivare.

De två första principerna handlar om hur man får pengar över varje månad och de tre sista om hur man ska investera detta överskott. Jag står bakom alla dessa principer fullt ut. Aktiemarknaden kommer gå upp och ner i perioder och jag tror att det bästa sättet att på lång sikt få en bra avkastning är vara tålamodig i sina placeringar och att man lägger pengarna i en bred portfölj av tillgångar.

Min egen spar- och placeringsfilosofi inkluderar även följande grundsatser:

• Diversifiera din portfölj.
• Om fonder är din grej, investera i indexfonder. Betala inte extra för aktivt placerande fonder som inte slår index.
  

Stockman kör detta inlägg idag om huruvida Spiltan och Per H verkligen lever som han lär.

Läs även 6 Investing Myths från Financial Highway. Det behandlar market timing (som är ett kontroversiellt ämne men där jag tar ställning för att man inte ska ge sig på det), diversifiering, indexfonder, med mera.

Jag återkommer kanske med en recension när jag har läst klart boken. Om jag inte har blivit miljonär innan.

Jag kliver in på toppen

Efter att ha läst A Random Walk Down Wall Street blev jag övertygad om att familjen måste ha en exponering mot aktiemarknaden. Och eftersom jag inte är intresserad av stock-picking så ville jag ha fonder och de fonder som nyss nämnda bok rekommenderar är indexfonder. Indexfonder har inget annat mål än att följa ett givet index och eftersom detta inte kräver lika mycket analys som en vanlig aktiefond så har indexfonder ofta en lägre avgift.

Utbudet att indexfonder är inte jättestort, kanske för att fondförvaltarna inte tjänar så värst mycket på dem och att vi fondsparare kanske inte har efterfrågat dem i någon större omfattning. Handelsbanken, vår husbank, har bl.a. Mega Sverige Index (Målindex: SIX Return Index, TKA: 0,6%), Sverigefond Index (OMXSBCAP, 0,7%) och Europafond Index (MSCI Europa, 0,9%).

Men det fanns en fond som jag suktade efter: Avanza ZERO. Målindexet för denna fond, OMXS30GI, är visserligen inte så brett men en fond utan avgift är svårt att stå emot.

Sagt och gjort, efter att ha blivit kund hos Avanza förde jag över 80.000:- kronor och fördelade detta på följande sätt:

Namn	Andel	Förvaltningsavgift
Avanza ZERO	40%	0%
Danske Invest Global Index	40%	0,44%
Lannebo Småbolag	10%	1,6%
Danske Invest Global Emerging Markets	10%	1,6%

Känns bra att ha klivit in på marknaden, må så vara att det är på toppen av detta race. Men dessa pengar är tänkta att vara investerade i aktiemarknaden på minst tio års sikt. Så jag hoppas att det blir en bra affär i slutändan i alla fall.

Amortera eller Investera?

När väl räntan på vårt bolån blir högre än räntan på vårt sparkonto, bör man då ha pengar i aktiefonder eller ska man sälja fonderna och amortera så mycket man kan?

Det är en fråga som jag inte har något bra svar på. Jag misstänker att på lång sikt, > 10 år, så är avkastningen på aktiemarknaden högre än snitträntan på vårt bolån under samma period. Samtidigt är jag lite konservativ, den som är satt i skuld är icke fri och så vidare.

Just nu är jag ju garanterad högre avkastning på sparkontot, därför finns det ingen anledning att amortera nu. Dock kvarstår ju frågan huruvida sparandet ska läggas på sparkonto eller aktiefonder.

Hur tänker ni?

Lägre risk med bibehållen avkastning

Jag håller på att läsa A Random Walk Down Wall Street av Burton G. Malkiel och läste ett mycket intressant kapitel på bussen hem från jobbet. Det handlar om risk, hur den mäts, och hur man genom att sprida sina investeringar i olika tillgångsslag kan minska sin portföljrisk men samtidigt behålla eller t.o.m. öka avkastningen.

Vad är risk?

Finansiell risk på en investering definieras som standardavvikelsen från den genomsnittliga avkastningen. Betrakta följande exempel på årlig värdeutveckling på två aktier, Trygga Famnen AB och Nya Tider AB.

	Nya Tider AB	Trygga Famnen AB
År 1	10%	4%
År 2	15%	7%
År 3	-15%	2%
År 4	30%	3%
År 5	-20%	4%

Efter år 5 har de båda aktierna stigit med ungefär lika mycket (11,4% respektivt 11,8%) men som man kan se i tabellen är svängningarna mycket större för Nya Tider AB, risken är alltså högre för denna aktie. Generellt sett är avkastningen högre för mer riskabla instrument eftersom investerare föredrar en stabil avkastning vilket drar ner efterfrågan, och därmed priset, på riskabla investeringar.

Minska risken

Det intressanta som boken tar upp är hur du genom att diversifiera din portfölj kan minska risken men behålla avkastningen. Ett exempel som boken tar upp är en ö som har två bolag: ett hotell vid stranden och en paraplytillverkare. Ett soligt år stiger hotellets aktier med 50% medans paraplytillverkaren får se sina aktier sjunka med 25%. Efter ett regnigt år är siffrorna de omvända.

Om du investerar i ett av dessa bolag får du en snittavkastning på 12,5% men du har en hög portföljrisk eftersom avkastningen ett år antingen är 50% eller -25%, en ganska stor skillnad! Om du däremot investerar i båda bolagen blir avkastningen alltid 12,5% per år, risken är helt eliminerad!

Nyckeln till att minska risken med bibehållen avkastningen är att man investerar i tillgångar vars värdeutveckling uppvisar negativ kovarians. Kovarians är ett tal mellan -1.0 och 1.0 som talar om hur två talserier förändras tillsammans. Om kovariansen är 1 betyder det att talserien är positivt korrelerade, d.v.s att de rör sig tillsammans hand i hand. En kovarians på 0 betyder att serierna inte har något med varandra att göra medans -1 betyder att serierna går helt olika håll.

Om du äger aktier i General Motors är det därför inte bra att i riskspridningssyfte köpa aktier i Ford eftersom värdeutvecklingen på dessa två aktier är starkt positivt korrelerade. Om den ena aktien går upp går den andra sannolikt upp och vice versa.

Författaren tar upp ett exempel där man genom att diversifiera och minska risken t.o.m. har kunnat öka sina avkastning. Om du från 1970 till 2006 hade ägt en portfölj av enbart amerikanska aktier (S&P 500) så hade du erhållit en genomsnittlig årlig avkastning på c:a 8,3% och haft en volatilitet på 0,17. Om du hade haft 25% europeiska aktier (Morgan Stanley EAFE) så hade din avkastning istället varit 8,6% och haft en volatilitet på 0,16. En portfölj bestående av enbart europeiska aktier uppvisade en tillväxt på 9,6% och en volatilitet på 0,21.

Författaren listar vissa exempel på tillgångsslag som visar negativ, eller måttligt svagt positiv, korrelation med amerikanska aktier såsom statsobligationer, aktier på tillväxtmarknader, samt fastigheter.

Ett intressant kapitel som sagt som nog kommer få mig att tänka lite på vår riskspridning. Idag äger vi endast mindre summor i europiska och svenska indexfonder men jag kanske får utöka med en tillväxtfond. Tiden får utvisa det.

Att skapa en buffert

Anne Wibble satte buffertkontot i rampljuset när hon deklarerade att alla svenskar bör ha en årslön på banken. Uttalandet väckte kritik då många ansåg att hon inte hade kontakt med verkligheten, en verklighet där många hade en betydligt mindre ekonomisk buffert, eller kanske ingen alls.

Men hon satte ändå fingret på en för mig viktig punkt. Utan ett buffertsparande så tar du en väldigt stor risk. Vad händer om du blir arbetslös eller blir tvungen att köpa ny tvättmaskin eller att reparera bilen? För människor utan en buffert kan sådana händelser bli inkörsporten till dyra krediter som kommer att försämra deras ekonomi ytterligare.

Storlek på bufferten

Hur stor buffert man ska ha beror helt på ens egen personliga situation. Ett par utan barn som bor i hyresrätt har betydligt färre och mindre risker i sitt ekonomiska liv än en ensamstående förälder i en högt belånad villa.

Det man kan göra för att avgöra lämplig storlek på bufferten är att fundera hur man skulle klara av en situation där man själv blev arbetslös eller sjuk. Hur lång tid skulle det ta att hitta nytt jobb?

Om du har barn och bor i villa så ska ni ha cirka 100.000:- i buffert. Det bör täcka några månaders omkostander om någon blir arbetslös. Känner ni att era inkomster är relativt säkra och att ni har låga omkostnader kanske ni kan sänka detta till hälften.

Jag och min fru har valt att ha 100.000:- på ett buffertkonto. Vi bor i en högt belånad nybyggd villa och har två små barn. Vi tror dock samtidigt att om någon av oss förlorar jobbet så har vi ett nytt jobb väldigt snart.

Var bufferten ska placeras

Det finns två krav man måste ha på det ställe man väljer att förvara sina pengar:

1. Tillgänglighet. Du måste kunna få tag i pengarna på under en vecka, helst ska det gå att få fram dem på en dag eller två.
2. Låg volatilitet. Volatilitet inom finansvärlden betyder hur mycket avkastningen på en finansiell placeringen varierar över tiden. T.ex. så har enskild aktie en större volatilitet än en aktiefond som i sin tur har en högre volatilitet än en sparkonto i en bank. Det säger sig självt att om du plötsligt behöver ta av din buffert så får inte värdet på den ha försämrats nämnvärt, som kanske blir fallet om bufferten består av ett aktieinnehav.

Till denna lista skulle man kunna lägga till låg motpartsrisk och med det menar jag att du bör minimera risken att företaget som förvaltar din buffert går omkull och att du inte får tillbaka dina pengar. Exempel på motsatsen till detta är kollapsen av Lehman Brothers och folk som blev lurade av Bernie Madoff (även här).

När man väger in dessa krav så finns det egentligen bara två alternativ: 1) Sparkonto med insättningsgaranti eller 2) Korträntefond för statspapper. Notera att jag skriver "korträntefond", det är en väldigt stor skillnad i risk vad gäller korta och långa obligationer och räntepapper.

Vilket av dessa två alternativ man väljer är normalt en smaksak. I dagsläget får du en mycket högre ränta på ett sparkonto hos någon av finansbolagen än vad du kan få av en korträntefond. Gå till Compricer för att se var du kan få bra ränta någonstans.

Alltså:

• Genom att inte ha ett buffertsparande löper du en stor risk att hamna i stora ekonomiska trångmål vid en oförutsedd händelse.
• Tänk igenom din personliga situtation för att avgöra lämplig storlek på bufferten.
• Ditt buffertsparande bör läggas i en säker placering som tillåter snabb åtkomst av pengarna.
• Sätt gärna upp ett automatiskt sparande varje månad som görs dagen efter lönen kommer in, då hinner du aldrig se pengarna!

Se även denna artikel i DN.