Ta kontrollen del 2: Budgeten

Det här är det andra inlägget jag skriver på temat om att ta kontrollen över sin privatekonomi. Det första handlade om att upprätta sin personliga balansräkning. Om balansräkningen är en ögonblicksbild av din ekonomiska situation så är budgeten en indikator över vart din ekonomi är på väg, hur mycket pengar som flödar in och ut och om ditt egna kapital urholkas eller växer. Att göra och följa upp en budget kan vara fördelaktigt på många sätt, t.ex.:

• Du ser vart dina pengar tar vägen och möjliggör för dig att skära ner de kostnader som du tycker är onödigt stora.
• Genom att sätta budgetmål gör du inte av med pengar lika lättvindigt eftersom de flesta av oss tycker om att prestera bra givet ett visst mål.
• Om ni är fler än en person i hushållet är budgeten ett effektivt och konkret sätt att kommunicera kring er ekonomi.

En budget kan vara mer eller mindre detaljerad. Där en mer översiktligt budget innehåller en post för mat kanske en väldigt detaljerad budget har separata poster för lunch ute på stan, mat från mataffären, godis, vin och öl, et.c. Hur du gör är upp till dig men ett tips är att börja enkelt och gör det mer detaljerat sen om du känner för det. Om du gör det för komplicerat i början är risken stor att du tappar lusten och slutar.

Om du tycker att det verkar väldigt jobbigt att göra och följa upp en budget kan en kassaflödesanalys vara ett bra första steg. Namnet till trots är detta enklare att göra än en budget. Det handlar helt enkelt om att, i efterhand, analysera en månads inkomster och utgifter och placera de i olika kategorier (lön, bidrag, mat, försäkring). Som uppföljningssteget i en budget kan man säga.

Efter varje månad gör jag en kassaflödesanalys för vår familj och använder då ett verktyg som heter Överblick. Det som jag gillar med det verktyget är att du kan logga in på din internetbank och kopiera ditt kontoutdrag och sen klistra in det i en importfunktion i Överblick. Raderna i ditt kontoutdrag importeras då och tilldelas en kategori baserat på tidigare importer. Du kan även registrera kassaposter manuellt om du använder mycket kontanter till vardags.

Hemekonomi.com är ett annat verktyg med liknande inriktning som jag dock inte har provat. Vore kul att få höra åsikter om denna tjänst.

Se även:

• Ta kontrollen del 1: Balansräkningen
• Budgetkalkylen på Konsumentverkets hemsida.
• Budget-inlägg på GetRichSlowly.

Hårdare krav på SMS-lån på gång

Läste med glädje och förhoppning ikväll om att regeringen vill höja kraven vad gäller kreditupplysning och information i samband med SMS-lån. Dessa lån är klassiska skuldfällor som har satt många människor i ekonomisk knipa och företagen som erbjuder dem är riktiga utsugare utan skam i kroppen. Jag gillar också Kronofogdens förslag om att utbetalningen inte ska ske direkt utan med en dags fördröjning. Det kan säkert sätta stopp för många förhastande och ogenomtänkta SMS-lån.

Vi får se mer exakt vad regeringen föreslår när propositionen läggs fram nästa år.

Kyrkoavgiften - den onödiga skatten

Många svenskar är medlemmar i Svenska Kyrkan utan att riktigt tänka på det. Det beror på att innan 1996 så anslöts barn automatiskt som medlemmar om föräldrarna var det. Följden blev ett slags slentrianmedlemskap där stora delar av befolkningen var medlemmar bara för att deras föräldrar var det. När man sen fick barn förde man i sin tur vidare sitt medlemskap utan att tänka på eller reflektera över det.

Idag på vägen hem från jobbet läste jag i DN att medlemskapet i Svenska Kyrkan krymper allt snabbare och att Svenska Kyrkan själv spekulerar i att det kan ha ekonomiska orsaker. Det är en inte helt orimlig tanke då det kan handla om hundratals kronor i månaden som man betalar i kyrkoavgift. Om man då inte är kristen eller av andra anledningar inte vill stödja Svenska Kyrkan ekonomiskt så ter det sig ganska konstigt att fortsätta betala denna avgift år ut och år in.

Själv gick jag ur Svenska Kyrkan för många år sedan, inte bara av ekonomiska skäl utan även den ideologiska aspekten spelade in. Min fru dock är fortfarande medlem men ikväll diskuterade vi saken och kom fram till att hon ska begära utträde, vilket skulle spara oss 300 kronor i månaden. Det finns faktiskt en hemsida vars enda syfte är att förenkla för människor som vill gå ur Svenska Kyrkan. Du fyller i lite uppgifter om dig själv och sen genererar den ett utträdesbrev i pdf-format samt hjälper dig hitta adressen till din församling.

För att se hur stor andel av din lön som går till Svenska Kyrkan, gå in på denna sida på Skatteverkets och fyll i ditt län och din kommun. Det kan löna sig.

Balansräkning, november 2009

Månaden i korthet:

• Eget kapital har ökat med 6.873:-.
• Bilen har minskat 3.000:-(!)  i värde enligt bilpriser.se.
• I måndags var bilen inne på service vilket kostade nästan 4.000:- och idag var min fru hos tandläkaren vilket gick på 4.500:- så vi får se om klarar oss i december utan att behöva ta från buffertkontot, det ser inte lovande ut med tanke på alla utgifter som kommer med julen.

Balansräkningen ser ut som följer:

Fasta tillgångar	4.742.040:-	Skulder	4.551.787:-
Likvida medel	447.809:-	Eget Kapital	638.062:-
	5.189.849:-		5.189.849:-

Se även

• Balansräkning, oktober 2009
• Ta kontrollen del 1: Balansräkningen

Vad är det vi strävar efter?

Många ekonomibloggare, inklusive undertecknad, har ett starkt fokus på förmögenhetsbyggande i sina inlägg. Vi vill bli rikare, vi har olika idéer om hur det ska gå till, och blir vi lite rikare så berättar vi det gärna i olika blogginlägg.

Är det ett vettigt fokus? I en artikeln från TT, publicerad bl.a här på DN.se, redovisas resultatet av en undersökning gjord av Svenska Spel om vad vi svenskar drömmer om. 20% av svenskarna ("inte mer?" tänker ytliga jag) drömmer om att vara ekonomiskt oberoende. I artikeln citeras Johan Norberg, författare till boken Den eviga matchen om lyckan, som pekar på det ironiska i att trots att vi drömmer om miljonerna så är de som når sitt mål att bli ekonomiskt oberoende faktiskt inte så mycket lyckligare än vi andra.

Sambandet mellan pengar och lycka är komplext. En åsikt, som delas av många, är att en ökning av en persons inkomst är positivt korrelaterat till dennes lycka när man är fattig men att när man väl har nått medelklassen så spelar pengar mindre roll. Det är kanske inte så konstigt rent intuitivt. Att få ytterligare 200:- i månaden när man är fattig för att kunna ge sina barn rejäl mat gör nog mer för välbefinnandet än att, som medelinkomsttagare, kunna beställa Canal+-paketet hos Boxer.

Vad är det då som gör en människa lycklig? Enligt ett program på BBC kan du pröva följande saker:

• Utveckla dina relationer med familj och vänner.
• Gift dig.
• Bli religiös.
• Jobba mot ett långsiktigt mål i livet.

Personligen tycker jag att det främsta målet för vårt sparande är den frihet som pengar ger. Att inte behöva oroa sig för oförutsedda utgifter, att kunna unna sig saker då och då, att kanske kunna gå ner i arbetstid några år innan den riktiga pensionen. Hur känner ni? Har ni gjort en "penga-resa" åt det ena eller det andra hållet och har ni då upplevt en skillnad i lycka?

Att flytta sitt pensionssparande - en rapport från verkligheten

Mitt engagemang hos Skandia har alltid varit ganska stort. Även efter att jag bytte till Handelsbanken har jag haft IPS, tjänstepension, fondsparande, och lite försäkringar kvar där. Jag gillar Skandia(banken) väldigt mycket, deras användargränssnitt på internetbanken är suveränt och de har generellt sett väldigt låga avgifter.

Men de är inte billigast. Häromdagen började jag tänka på avgifterna för dels min IPS och dels min tjänstepension, både för min nuvarande anställning och den innan det. Jag har inga aktier i vare sig min IPS eller tjänstepension så courtage et.c. är inte relevant för mig utan det är eventuella fasta avgifter samt avgifter på kapitalet som intresserar mig. För IPS har Skandia inga sådana avgifter men för min tjänstepension tar Skandia ut en fast avgift om 360:-/år samt en rörlig avgift på 0,65% av fondvärdet. För ett sparkapital på 200.000:- kommer avgifterna under 30 år att uppgå till 49.800:-, om avkastningen på kapitalet kompenserar avgifter varje år. Det är mycket pengar. Det skulle man kunna göra något roligare för.

Varför betalar jag dessa avgifter? Vad får jag för pengarna? I princip ingenting. Det är ju ändå jag som gör allt jobb med att välja fonder och Skandia behöver inte ta något ansvar om avkastningen blir dålig. Man tycker nästan att de borde betala mig, de får ju provision från förvaltarna av de fonder jag väljer.

Men flytta då!

Det borde väl vara en enkel sak att flytta tjänstepensionen för mitt gamla jobb från Skandia till Avanza tyckte jag, jag jobbar ju inte där längre. Men det visar sig att min gamla arbetsgivare måste skriva på ett så kallat planavtal med Avanza för att flytten ska kunna ske. Jag har kontaktat dem om detta men vi får se hur det går, de har säkert bättre saker för sig än att hjälpa mig flytta min pension.

Min IPS gick dock väldigt smidigt att flytta, det tog en dryg vecka och Avanza betalade den modesta flyttavgiften på 150:-. Anledningen till att jag flyttade min IPS var inte p.g.a avgifter utan för att fondutbudet på Avanza är mycket bättre.

Om du har en IPS, se över vilka avgifter du betalar och fråga dig själv om du inte hellre vill behålla pengarna själv istället. Om du ska välja tjänstepensionsförvaltare, titta på avgifter och fondutbud (om fonder är din grej). På Konsumenternas Försäkringsbyrå finns bra verktyg för att jämföra avgifter för privata pensionslösningar samt avtalspension, dock ej tjänstepension som inte är kollektivavtalad.

DN har även en artikel om flytträtt på sin hemsida.

Jag kliver in på toppen

Efter att ha läst A Random Walk Down Wall Street blev jag övertygad om att familjen måste ha en exponering mot aktiemarknaden. Och eftersom jag inte är intresserad av stock-picking så ville jag ha fonder och de fonder som nyss nämnda bok rekommenderar är indexfonder. Indexfonder har inget annat mål än att följa ett givet index och eftersom detta inte kräver lika mycket analys som en vanlig aktiefond så har indexfonder ofta en lägre avgift.

Utbudet att indexfonder är inte jättestort, kanske för att fondförvaltarna inte tjänar så värst mycket på dem och att vi fondsparare kanske inte har efterfrågat dem i någon större omfattning. Handelsbanken, vår husbank, har bl.a. Mega Sverige Index (Målindex: SIX Return Index, TKA: 0,6%), Sverigefond Index (OMXSBCAP, 0,7%) och Europafond Index (MSCI Europa, 0,9%).

Men det fanns en fond som jag suktade efter: Avanza ZERO. Målindexet för denna fond, OMXS30GI, är visserligen inte så brett men en fond utan avgift är svårt att stå emot.

Sagt och gjort, efter att ha blivit kund hos Avanza förde jag över 80.000:- kronor och fördelade detta på följande sätt:

Namn	Andel	Förvaltningsavgift
Avanza ZERO	40%	0%
Danske Invest Global Index	40%	0,44%
Lannebo Småbolag	10%	1,6%
Danske Invest Global Emerging Markets	10%	1,6%

Känns bra att ha klivit in på marknaden, må så vara att det är på toppen av detta race. Men dessa pengar är tänkta att vara investerade i aktiemarknaden på minst tio års sikt. Så jag hoppas att det blir en bra affär i slutändan i alla fall.