Vad är det vi strävar efter?

Många ekonomibloggare, inklusive undertecknad, har ett starkt fokus på förmögenhetsbyggande i sina inlägg. Vi vill bli rikare, vi har olika idéer om hur det ska gå till, och blir vi lite rikare så berättar vi det gärna i olika blogginlägg.

Är det ett vettigt fokus? I en artikeln från TT, publicerad bl.a här på DN.se, redovisas resultatet av en undersökning gjord av Svenska Spel om vad vi svenskar drömmer om. 20% av svenskarna ("inte mer?" tänker ytliga jag) drömmer om att vara ekonomiskt oberoende. I artikeln citeras Johan Norberg, författare till boken Den eviga matchen om lyckan, som pekar på det ironiska i att trots att vi drömmer om miljonerna så är de som når sitt mål att bli ekonomiskt oberoende faktiskt inte så mycket lyckligare än vi andra.

Sambandet mellan pengar och lycka är komplext. En åsikt, som delas av många, är att en ökning av en persons inkomst är positivt korrelaterat till dennes lycka när man är fattig men att när man väl har nått medelklassen så spelar pengar mindre roll. Det är kanske inte så konstigt rent intuitivt. Att få ytterligare 200:- i månaden när man är fattig för att kunna ge sina barn rejäl mat gör nog mer för välbefinnandet än att, som medelinkomsttagare, kunna beställa Canal+-paketet hos Boxer.

Vad är det då som gör en människa lycklig? Enligt ett program på BBC kan du pröva följande saker:

• Utveckla dina relationer med familj och vänner.
• Gift dig.
• Bli religiös.
• Jobba mot ett långsiktigt mål i livet.

Personligen tycker jag att det främsta målet för vårt sparande är den frihet som pengar ger. Att inte behöva oroa sig för oförutsedda utgifter, att kunna unna sig saker då och då, att kanske kunna gå ner i arbetstid några år innan den riktiga pensionen. Hur känner ni? Har ni gjort en "penga-resa" åt det ena eller det andra hållet och har ni då upplevt en skillnad i lycka?

Att flytta sitt pensionssparande - en rapport från verkligheten

Mitt engagemang hos Skandia har alltid varit ganska stort. Även efter att jag bytte till Handelsbanken har jag haft IPS, tjänstepension, fondsparande, och lite försäkringar kvar där. Jag gillar Skandia(banken) väldigt mycket, deras användargränssnitt på internetbanken är suveränt och de har generellt sett väldigt låga avgifter.

Men de är inte billigast. Häromdagen började jag tänka på avgifterna för dels min IPS och dels min tjänstepension, både för min nuvarande anställning och den innan det. Jag har inga aktier i vare sig min IPS eller tjänstepension så courtage et.c. är inte relevant för mig utan det är eventuella fasta avgifter samt avgifter på kapitalet som intresserar mig. För IPS har Skandia inga sådana avgifter men för min tjänstepension tar Skandia ut en fast avgift om 360:-/år samt en rörlig avgift på 0,65% av fondvärdet. För ett sparkapital på 200.000:- kommer avgifterna under 30 år att uppgå till 49.800:-, om avkastningen på kapitalet kompenserar avgifter varje år. Det är mycket pengar. Det skulle man kunna göra något roligare för.

Varför betalar jag dessa avgifter? Vad får jag för pengarna? I princip ingenting. Det är ju ändå jag som gör allt jobb med att välja fonder och Skandia behöver inte ta något ansvar om avkastningen blir dålig. Man tycker nästan att de borde betala mig, de får ju provision från förvaltarna av de fonder jag väljer.

Men flytta då!

Det borde väl vara en enkel sak att flytta tjänstepensionen för mitt gamla jobb från Skandia till Avanza tyckte jag, jag jobbar ju inte där längre. Men det visar sig att min gamla arbetsgivare måste skriva på ett så kallat planavtal med Avanza för att flytten ska kunna ske. Jag har kontaktat dem om detta men vi får se hur det går, de har säkert bättre saker för sig än att hjälpa mig flytta min pension.

Min IPS gick dock väldigt smidigt att flytta, det tog en dryg vecka och Avanza betalade den modesta flyttavgiften på 150:-. Anledningen till att jag flyttade min IPS var inte p.g.a avgifter utan för att fondutbudet på Avanza är mycket bättre.

Om du har en IPS, se över vilka avgifter du betalar och fråga dig själv om du inte hellre vill behålla pengarna själv istället. Om du ska välja tjänstepensionsförvaltare, titta på avgifter och fondutbud (om fonder är din grej). På Konsumenternas Försäkringsbyrå finns bra verktyg för att jämföra avgifter för privata pensionslösningar samt avtalspension, dock ej tjänstepension som inte är kollektivavtalad.

DN har även en artikel om flytträtt på sin hemsida.

Jag kliver in på toppen

Efter att ha läst A Random Walk Down Wall Street blev jag övertygad om att familjen måste ha en exponering mot aktiemarknaden. Och eftersom jag inte är intresserad av stock-picking så ville jag ha fonder och de fonder som nyss nämnda bok rekommenderar är indexfonder. Indexfonder har inget annat mål än att följa ett givet index och eftersom detta inte kräver lika mycket analys som en vanlig aktiefond så har indexfonder ofta en lägre avgift.

Utbudet att indexfonder är inte jättestort, kanske för att fondförvaltarna inte tjänar så värst mycket på dem och att vi fondsparare kanske inte har efterfrågat dem i någon större omfattning. Handelsbanken, vår husbank, har bl.a. Mega Sverige Index (Målindex: SIX Return Index, TKA: 0,6%), Sverigefond Index (OMXSBCAP, 0,7%) och Europafond Index (MSCI Europa, 0,9%).

Men det fanns en fond som jag suktade efter: Avanza ZERO. Målindexet för denna fond, OMXS30GI, är visserligen inte så brett men en fond utan avgift är svårt att stå emot.

Sagt och gjort, efter att ha blivit kund hos Avanza förde jag över 80.000:- kronor och fördelade detta på följande sätt:

Namn	Andel	Förvaltningsavgift
Avanza ZERO	40%	0%
Danske Invest Global Index	40%	0,44%
Lannebo Småbolag	10%	1,6%
Danske Invest Global Emerging Markets	10%	1,6%

Känns bra att ha klivit in på marknaden, må så vara att det är på toppen av detta race. Men dessa pengar är tänkta att vara investerade i aktiemarknaden på minst tio års sikt. Så jag hoppas att det blir en bra affär i slutändan i alla fall.

HoistSpar släpper ledningen

Såg ikväll på HoistSpars hemsida att de fr.o.m. den 3:e december sänker sin inlåningsränta från 2,65% till 2,4%. Det innebär, om inget annat förändras, att det då kommer bli SparkontoPlus som med 2,65% kommer att erbjuda den högsta^* inlåningsräntan. Då med villkoret att du inte gör några uttag på ett år, annars blir räntan 2,50%.

Full lista hittar du hos Compricer.se.

Vi har en del sparande hos HoistSpar men jag får se huruvida jag orkar flytta detta sparande. Om jag flyttar till SparkontoPlus skulle vi tjäna 0,25% * 315.500:- = 789:- på ett år på det, 552:- efter 30% skatt. En femhundralapp ska man visserligen inte skratta åt men en del av dessa sparpengar ska vi använda inom ett år så förtjänsten blir nog inte fullt så stor.

Jag avvaktar tills vidare.

* Av konton med insättningsgaranti

Spartips

Det är dags att göra skäl för den här bloggens namn nu tycker jag .Så här kommer lite spartips!

• Försök hitta billigare:
• Försäkring. Många försäkringsbolag erbjuder mängdrabatt om du samlar många försäkringar hos samma bolag.
• El. Det är busenkelt att byta elleverantör och du kan spara mycket pengar på det, speciellt om du bor i villa.
• Lån. Om du har många och dyra smålån, försök att gå till din bank för att få ett större och billigare lån för att kunna eliminera småkrediterna.
• Bolån. Det börjar bli tjatigt att säga det men du kan faktiskt tjäna tusentals kronor på detta! Ta kontakt med din bank och var hård, men trevlig. Hota inte uttryckligen med att byta bank men låt de förstå på ett diskret sätt att du inte är rädd för att göra detta. Det är inte svårt att byta bank!
• Se över dina tidningsprenumerationer, jag sa nyligen upp min prenumeration på Gör Det Själv då jag inte har så mycket tid att läsa den nuförtiden.
• Betalar du för TV-kanaler du inte tittar på? Kan du välja en billigare lösning?
• Sälj saker du inte använder längre.
• Gå igenom ditt kontoutdrag för de senaste månaderna. Identifiera vilka återkommande kostnader du har och se om du kan reducera eller eliminera några.
• Sluta röka och snusa. Detta är ofta en stor och väldigt onödig post i budgeten. Tips: när du slutar köpa tobak, skapa ett nytt konto där du varje månad sätter in de pengar som du annars skulle ha kastat bort på tobak. Det är väldigt motiverande att se saldot på detta konto öka månad efter månad.

Det var allt för tillfället, trevlig kväll!

Studielånet är bättre än bolånet, trots högre ränta

För några veckor sedan satt jag och funderade huruvida vi skulle försöka betala av min frus studielån på c.a. 100.000:- lite snabbare. Det som jag tyckte talade för det var dels att räntan på studielånet är mycket högre än på vårt bolån, och dels den psykologiska effekten av att, genom att satsa på en mindre skuld, kanske kunna få bort en skuld från skuldlistan inom en inte alltför avlägsen framtid. Detta är det centrala i Debt Snowball-strategin, något som förespråkas av bl.a. Dave Ramsey.

Det slutade dock istället med att jag ökade vårt månatliga sparande till sparkontot i syfte att, när räntan på mitt bolån stiger över räntan på sparkontot, göra en stor engångsamortering på bolånet. Räntan på studielånet stiger mycket långsammare än andra räntor och väntas gå ner nästa år, till skillnad från bolåneräntorna som väntas gå upp.

Ikväll läste jag på di.se en artikel där de konstaterar ungefär samma sak: betala av andra skulder i första hand säger de. En ytterligare anledning som artikeln tar upp är att studielån skrivs av om, gud förbjude, låntagaren avlider. Familjeekonomen som intervjuas rekommenderar, som så många andra, istället att man sätter av pengar i en räntebuffert som man kan använda för att landa mjukt om räntan skulle gå upp kraftigt.

Bokrecension: A Random Walk Down Wall Street

Jag har läst A Random Walk Down Wall Street av Burton G Malkiel, en bok som anses vara en klassiker bland böcker om investeringar och privatekonomi. Boken är indelad i fyra sektioner och i den första så får vi läsare en kurs i olika värderingsteorier för aktier, hur dessa har varierat i popularitet från 1960-talet och framåt, samt exempel på olika bubblor som har förekommit i historien.

Värderingsmetoder

Malkiel presenterar två teorier för att värdera aktier där den första, Firm Foundation-teorin, består i att en aktie har en faktiskt värde och att detta värde kan beräknas utifrån de hårda ekonomiska fakta som föreligger kring bolaget och marknaden i stort. När aktiekursen sjunker under detta värde är det köpläge och vice-versa.

Den andra teorin kallar han Castle-in-the-Air-teorin och den bryr sig mindre om företaget och ekonomiska fakta men desto mer om andra investerare och deras beteende. Enligt denna teori är en aktie köpvärd helt enkelt om du tror att du kan sälja den med vinst i framtiden. Namnet härrör från de luftslott som en grupp av investerar ibland bygger kring en aktie eller bransch (tänk IT-bubblan) och att man som investerare bör bygga positioner i dessa aktier innan någon annan hinner göra det.

Teknisk och fundamental analys

I den andra sektion av boken beskriver han vilka analysmetoder olika professionella aktörer använder sig av. Han går igenom, och massakrerar, teknisk analys som han anser vara en lika väl fungerande metod som astrologi. Han beskriver också fundamental analys, en metod som använder bolagets olika finansiella nyckeltal för att avgöra det "sanna" värdet på en aktie. Malkiels tes är att en akties rörelse i det korta loppet är helt slumpmässig (en s.k. random walk) och inte kan förutses av vare sig teknisk eller fundamental analys.

Den tredje sektionen av boken tyckte jag var en av de mer intressanta. I den beskriver han Modern Portfolio Theory (MPT) och hur man kan balansera risk och avkastning genom att diversifiera sin portfölj. Kortfattat kan man säga att MPT är en matematisk modell som visar att man kan reducera sin portföljrisk, utan att ge avkall på avkastningen, genom att äga olika tillgångar vars risk inte är perfekt korrelerad.

I bokens sista sektion får vi som läsare privatekonomiska råd om hur vi bör bete oss på aktiemarknaden, betydelsen av att ha en buffert, vilka försäkringar du bör ha et.c.

Bokens teser i korthet

• Avkastning och risk hänger ihop, ju riskigare investering destor högre avkastning.
• Risken associerad med en investering sjunker ju längre du äger den.
• Genom att diversifiera din portfölj kan du minska risken med bibehållen avkastning.
• Marknaden är i stort sett effektiv, d.v.s aktier är i regel prissatta korrekt och det är mycket vanskligt att investera i en aktie i tron att du vet något som ingen annan vet.
• Historiska avkastning är ingen bra indikator på framtida avkastning. Detta gäller såväl enskilda aktier som fonder.
• Försök inte att slå marknaden, chansen att du lyckas är väldigt liten. Satsa istället på:
  
• Diversifiering.
• Vikta investeringar efter din ålder och riskaptit.
• Behåll dina investeringar länge och undvik att vara väldigt aktiv på marknaden. Du drar bara på dig transaktionskostnader.
• Satsa på indexfonder om du vill investera i aktier. Aktivt förvaltade fonder har ofta höga avgifter och mindre än hälften slår index (och de fonder som slår index varierar över tiden!).

Slutsats

Sammantaget är detta en bra bok och en som är värd att läsa om man vill få en introduktion till olika värderingsmodeller inom finansmarknaden. Jag gillar den vetenskapliga metoden och därför gillar jag också resonemangen i denna bok, de är underbyggda av forskning och är inte författarens personliga åsikter. Ibland blir boken lite väl teknisk men på det stora hela rekommenderar jag den.